JupiterSaysHi

Man vet inte vad man har förens man förlorat det

2012-01-05T15:05:00.001+01:00

Jag tror nog att jag sätter punkt för detta kapitel. Jag tänkte jag skulle fortsätta blogga om mitt liv här, hur det går för mig nu efteråt men jag gör nog inte det, tror jag. Kan hända att jag startar en annan blogg. Jupiter bloggen får vara kvar online, i alla fall som det är nu. Men jag kommer dock INTE uppdatera här.
Men än så länge kan ni läsa om min resa som jag haft fram tills nu. Gör jag en ny blogg så lägger jag upp en länk. Nu har jag twitter, facebook och daywievs som ni kan följa.
Jag fortsätter min resa med att hitta mig själv, men tar dock en annan väg.
Detta är inget som kommer hastigt för mig. För jag har mått pyton utan min familj, och det är verkligen inte mitt Xs "fel" att jag inte går vidare. Hon har stöttat mig med vad jag gjort hela tiden, men bara inte velat vara tillsammans. Det är jag som nu vill ändra på mig, inte ändra på vem jag är utan hitta en mitt väg för mig och mitt X. Vår historia är fylld av massor av bra och dåliga saker. Jag har alltid sett att jag kommer bli gammal med henne. Så nu har jag mycket att arbeta på. Jag har ju pendlat mycket mellan man och kvinna. Och mitt X har svårt för att tro mig, det håller hon inte hemligt, och det förstår jag. Men jag skall göra allt jag kan för att vinna tillbaka hennes förtroende. Visa henne att jag kommer inte "falla tillbaka" och vilja leva som en kvinna. Utan jag skall leva som mig själv, skall leva ja svårt att förklara. Jag har diagnos som transexuell, jag har fått börja med hormoner och logoped. Men här tar det slut. Jag svänger av denna väg. Det är inte fel väg för mig, men det är inte livet med mitt X i heller.
Tack för ni som stöttat mig. Tack till er som har försökt men ändå kanske inte riktigt lyckats få fram vad ni egentligen ville. Jag tycker att den ände jag har sårat är min sambo, vilket jag är djupt ledsen för, men jag tycker självklart att det är tråkigt ni andra som blivit ledsna.

Nu skall jag kämpa för att få tillbaka mitt liv, med alla som fanns i det.

Stubinen

2012-01-03T17:51:00.002+01:00

Jag var med Stubinen idag. Vi var och shoppa lite. Vist har jag inte mycket pengar eller så men två tröjor och ett par snygga jeans för 300 kr!! Annars hade var del gått på mer. Så då har man inte råd att inte handla! Men ja jag handlade på dude avdelningen idag. Känns bra ändå faktiskt. Att få vara normal, jag har ändå mindre ångest och att handla på kill avdelningen, även om jag inte tycker jag blir så snygg i det. Men Stubinen tyckte jag blev snygg i det i alla fall. Nu är jag hemma hos mitt X, hon jobbar. När barnen sover skall jag se (R)evolution Apornas Planet den värkar bra. Och jag såg Life as we know it igår. Awww underbart mysig film. En del bitar kändes lite som mitt eget liv faktiskt, men den var mycket bra. Varit ledig idag, gött. I morgon skall jag jobba oxå gött!!Jag känner mig ganska mycket lyckligare nu ändå. Att jag en dag kanske kan få leva med min familj.

2011

2011-12-31T01:40:00.001+01:00

Är nu historia. 2012 är min framtid och den skall jag fylla av riktig kärlek. För kärlek är det viktigaste vi har. Det är det som är meningen med mitt liv. Att älska och bli älskad. Att berätta för de man tycker om, vad man känner. Att tahand om de man älskar.

Detta året som varit har jag fått se många nya ansikten på många av de som finns i mitt liv. En hel del som gjort mig besvikna. Men även många som gjort mig glad.

Detta år skall jag ta hand om min familj. Aldrig mer skall jag missa så många dagar med min familj som jag gjort sen jag och mitt X separera. Jag skall försöka bygga upp mitt förtroende, och visa för mitt X att det är hon som är viktigast för mig. Att det är att leva med henne som gör mig glad, som gör livet värt att leva.

Jag skall inte skämmas för den jag är! Jag är inte en manly man. Jag vill inte vara och tänker inte försöka. Jag skall what ever that makes me tick. Jag skall strunta fullständigt i kön och bara vara mig själv. Och hoppas på att det är bra nog för mitt X. Hon är det viktigaste för mig och jag kan kan förbättra, förändra mig på många sett för dig, försöka i alla fall.

Frågan är. Skall man stryka allt gammalt och bara älska de runtom kring sig för den dom är. Eller skall man se på dom som dom verkligen är, och låta dom stå för vad dom sagt och gjort.

Detta är annerlunda Patrik, som längtar efter morgon dagen som skall spenderas med de 3 finaste människorna på jorden. William, Nova och Jessica!

Ett ufo gör entre

2011-12-29T21:39:00.000+01:00

Jag ångrar inte att jag valde denna väg. Jag har lärt mig mycket av mig själv, av vem som alltid finns för en.
Jag har lärt mig mer om vem jag är och vad jag vill med livet. Jag vill leva som en tjej, its true. Men!! Jag vill ha min familj, min sambo, mina barn! Och dom kommer jag aldrig ha 100% i mitt liv så länge jag väljer denna väg.
Jag missar alla vardags saker mina barn gör, allt det där som får en att skratta. Nu missar jag när man kommer hem och barnen är där, och jublar över att få se en. Jag missar att få sitta tillsammans och äta som en familj var dag.
Jag missar att vakna tidigt på morgonen trött som sören för att barnen insisterar på att stiga upp. Jag har konstant sov morgon (om jag inte jobbar), jag kan sitta och äta mat vid datan var dag, jag behöver inte diska/städa. Låter kanske som en dröm men faktum är att det är en mardröm!

Hade jag varit tillsammans med mitt X igen, så hade vi kanske gift oss så småningom (vilket jag längtat efter såååå länge). Vi kunde åkt på semester till sommaren (sambon har inte haft semester för hon varit timmis/vikarie). Hade vi varit tillsammans hade jag fått se min familj var dag!

Ni kanske märker vart detta är på väg.
Som sagt så ångrar jag inte att jag gjort detta eller att jag kommit så här långt i min utredning som transexuell. Men nu skall jag stoppa. Inte för att jag känner att det är fel väg, utan för att jag älskar och prioriterar min familj först! Jag får lära mig leva med de defekter jag har, har ju lyckats leva 30 år nu. Nu skall jag göra allt jag kan för att få tillbaka min familj! Jag räknar inte med att det kommer bli lätt att få tillbaka min sambo om det äns går. Men jag känner att jag måste försöka.
Ingen kan någonsin förstå vår kärlek! Vist är andra folk kära osv. Men vår kärlek är större för varandra än någon annan, vi är gjorda för varandra. Jag älskar att hon är helt tokig, och flippar ur ibland. Jag älskar hennes otroliga sexiga kropp, varenda en cm. Jag älskar att hon alltid stoppar mig från att göra galna impuls saker/köp. Jag älskar att hon är världens bästa mamma! Jag älskar att hon är så otrolig stark trotts allt som har hänt i hennes liv!
Vist hade jag kanske hittat någon annan att älska så småningom men för det första så vill jag inte älska någon annan. Och kärleken kommer inte vara i närheten av vad vi har nu. jag och hon har en så fin historia.
Så nu hoppas jag att min sambo vill ta tillbaka mig så småningom, nu skall jag stoppa med min utredning, stoppa med min behandling. Jag vill leva med min sambo tills vi är gamla, hon kvinna och jag en fucked up men dock en man. Jag vet att jag har mycket förtroende att bygga upp.

Jag kommer aldrig vara manly man, jag kommer fortsätta sminka mig (dock kanske inte så mycket). Men tjej kläder, bh osv gräver vi ner. Jag måste försöka! Jag älskar henne så det gör ont.

Förr har jag varit ledsen många gånger för att jag är en man. Men nu är jag konstant ledsen för att jag saknar dom. Så jag är mycket mer ledsen nu än jag var innan. Och vilket är då bäst...

För att citera Jonas Gardells boktitel - Ett ufo gör entre

Ensam!

2011-12-28T23:14:00.001+01:00

Fan att man inte kan bli älskad för den man är!
Känner mig så jädra ensam! Familjen är inget av vad man trott. Behöver inte gå in på detaljer.
Xet, hon o jag har bråkat igen. Älskar henne vill leva med henne, så många år vi varit tsm och så hänger hon upp sig på detta. Jag har gjort så många andra fel mot henne men ändå är det här gränsen går!? Jag ändrar på min kropp bara.
Har ingen som betyder nått i mitt liv (förutom barnen, och min ena bror). Ja jag har min chef som är guda snäll, jag har arbetskamrater som är goa. Men de är långt från samma sak! Min familj, jag har ingen längre. Vist har jag känt att jag glidt ifrån min familj länge nu och sett min svärmor som mer familj än någon annan det senaste. Men den sidan finns inte heller längre. Ensam.
Hur kan man älska någon men inte önska att den var sig själv.
Jag gråter så otroligt mycket. Jag är så ledsen. Vist vill jag prata med någon. Med de jag älskar, med min älskade sambo! Men kan inte gråter bara ännu mer då.

Sen har vi de ekonomiska problemen. Jag har MYCKET större utgifter än inkomst. Skoj! Jag kanske har råd till bensin till jobbet. Om jag inte köper mat eller mina hormoner. Prioritering pågår. Man kan ju be sin familj om hjälp.... Ahh just det jag har ingen! Hoppas innerligt på att mitt bostadsbidrag blir färdigt denna månad. Dom har alla papper och så men e väl sent för det e jul.
Ja sova nu. Fram tills man skall jobba kväll. Orkar inte vara vaken.
Jag känner att värkligen inget går som bag vill just nu.

Svartis JAG, bara LITE!

2011-12-27T23:07:00.003+01:00

Nänä för hans databord ser inte ut som ett som jag vill ha, INTE ETT DUGG!

Min önske lista om någon är sugen

Mus
Mus matta (large)
Game pad
Tangentbord
Sen en extra data skärm inte så nog på hur stor eller sort
och ett nytt trådlöst headset
(som jag kanske köper nu om pengarna räcker)

Var sak gör ju på om inte över så bra nära 1 000 kr :/ Billigast är nog en skärm :S (förutom musmattan)

Han, hon, den, det

2011-12-27T19:01:00.001+01:00

*gäsp* Är trött. Star Wars the Old Republic är inte så upphetsande som jag trodde det skulle bli. Ligger nu i soffan o glor på TV istället. Är man ingen data nörd längre? Vad fan skall man göra i stället?¿!

Pratade lite med min distrikts chef idag. Så sa hon "han" till mig. Så sa jag "han, hon, den, det inte som om det spelar någon roll eller så". Då bad hon så hemskt mycket omursäkt och sa att jag fick smälla till henne i huvudet var gång hon sa fel (varför i hela friden slog jag inte till henne! JAG FICK LAPPA TILL MIN CHEF :P )
Och så fortsatte vi och hon sa att personligen så förstår hon inte sa hon, men det kan vara för att hon inte känner mig sa hon. Och så sa hon "det spelar fullständigt ingen roll vad jag tycker ändå, det ända som spelar någon roll är att du gör ett fantastiskt jobb". Ahhh najs komplimang och otroligt skönt med professionella chefer!
Sen strök hon mitt gamla namn på mitt inloggnings kort och skrev Isabelle. "säg till när du fått hem papper på namn bytet så fixar vi det i datorn oxå"

God jul, trotts allt

2011-12-26T22:35:00.001+01:00

Julen blev inte så dålig ändå. Ganska mysig, ja att "lida" hos någon släckting hade varit trevligt. Men jag fick ätit en massa god mat, för mycket! Precis som det skall vara.
Mmmm i natt när jag vakna låg jag i den skönaste ställningen ever, jag bara låg stilla och njöt.

Så nu får det vara nog slappat, eller ja denna vecka oxå. Sen jädrar skall jag jobba häcken av mig! Jag bryr mig inte om pengar så direkt men vill man ha något så får man ju jobba massor.
Vad vill jag ha nu då? Bara gott om kläder i gadroben, ha penga över (som förr, när jag inte var singel) till att köpa randome saker, headset, ny fata skärm osv osv. Fasiken det suger att leva på en ekonomi :/
Nu äntligen har både jag o mitt X fått ett stabilt jobb och fin ekonomi så skall dett hända. Va sören!! Önskar bara att man slapp konstant tänka på pengar.

Över två veckor på hormoner och känner inget specielt. Det tror jag inte jag kommer göra direkt iheller utan som jag sagt tidigare så sitter man där om 2 år o tänker "när fan hände detta".

Jag måste hitta någon att bo med NU!! Här är ofta något som prasslar eller smäller hos mig. Jag behöver en som inte är lika feg som jag!! Nu bums, ikväll! Jag bor på ett sånt klassikt mördar ställe, ingen jävla täckning på mobilen!

Jul jul strålande jul...

2011-12-24T23:19:00.000+01:00

Jag undrar vad jag har gjort som fått en viss person att se på mig så annorlunda! Vist mitt X förstår jag att hon inte vill vara tillsammans med en tjej, det är förståeligt. Men att en familjemedlem ser på en så annorlunda kan jag inte förstå, jag är precis den samma för dom. Denna person som jag tänker på hör av sig lite då och då men jag vet ärligt inte vad jag skall svara för jag har blivit så sårad.
Jag vill verkligen att vi skall gå tillbaka till som det var. Glömma allt som blivit sagt och inte sagt. Man skall ju inte hänga upp sig på detaljer som vems fel det var, vi lever inte så länge på denna jord, men jag tycker verkligen att det är hon som bör "krypa på sina knä" till mig om hon vill ha mig i sitt liv.

Hon skrev god jul till mig idag, men inte äns det svarade jag på. Ja det är fel av mig att bara ignorera henne så. För jag älskar henne så otroligt mycket (vilket jag nog aldrig sagt irl till henne), och jag önskar henne vist en underbar jul. Men jag tror att börjar jag prata med henne igen så kommer jag bara bli så ledsen som jag blev i början när hon inte ville veta av mig (jo så kändes det).

Nytt år snart och mina nyårs löften är väl att jag skall ta mer vara på vad jag tycker om, sätta mer fokus på mig själv och vad som gör mig lycklig.
Och vill nära och kära vara stanna hos mig så blir jag glad. Det är jobbigt att vara ensam. Nästa julafton skall jag INTE fira ensam, one way or another!!

Önskar er en god jul

2011-12-23T23:59:00.000+01:00

Jag tror banne mig tomten har semester i år. Vist att inte jag har nån jul kännsla. Men känns som om det är lite så för alla.
Ingen snö! Inte en flinga kommet i år. Det är förhållande vis ganska "varmt" ute.
Jag längtar tills på söndag för jag skall äta lite julmat då med barnen, jag får inte en ända paket i år, men har väl inte varit snäll. Så det är ju skönt att det trotts allt blir någon jul för mig. Även om det inte blir samma som att fira med släckten och så. Men det känns väldigt, väldigt jobbigt att jag skall sitta helt själv hela dagen i morgon.
Man skall ju "fånga dagen", leva här och nu. Men just detta nuet känns mer bara som en långtråkig transportsträcka. Oftast så är det resan som är det roliga. Så är INTE fallet just nu.
Star Wars the Old Republic är kul spel. Men vill inte spela ensam. Dock så skall kanske en jobbe kompis spela i morgon. Så lär väl vänta på att han kommer online. Men som jag sagt Whiskey Fredag får det bli. Tragiskt kanske att ta till sprit på jul men finns det ingen annan sällskap så, det funkar för de som sitter i parken. De har alltid kul känns det som. Jag får väl se till att äta nån lunch först iaf innan jag kör på. Min första julafton någonsin som jag sitter ensam. SUCK!

Trots det så önskar jag svärmor och alla andra som mitt X och mina barn skall till en riktigt god jul! Hoppas min lillebror, pappa och halv bror får kul tillsammans. Hoppas min bror i england får det riktigt underbart. Och hoppas alla mina vänner får det mysigt i morgon.
Snart är det nytt år. Och nu vet jag vilka som finns för mig och vilka som inte gör. Ny tag nästa år. Nya erfarenheter. Och en helt galen resa jag skall igenom, helt ensam. För så är det man skall väl inte räkna med att folk blir glada och förstå, men hoppas de accepterar det i alla fall.
Ha en god jul och ät massor av gott.

Ps. Alkohol lås på bloggen o twitter nu. Det som sägs de närmsta 24 timmar struntar vi i ^^. Ds

Isabelle på jobb

2011-12-22T23:30:00.002+01:00

Jag har bara gått och väntat på att en av de högre cheferna skall reagera på mitt namn. Jag använder ju Isabelle även på jobb (jag har skickat in om namn byte men har inte fått det gokänt än). Så jag får ju inte skriva under med ett namn jag inte heter juu. Det förstår jag. Men jag har gjort det ändå.
Så idag kom vår distrikts chef "Jaha, vem är detta, vem är Isabelle??". Så förklara min chef för henne (distrikts chefen vet ju om mig men, kanske inte allt) och hon bara sa "Jaha... Men då skall jag bara kalla henne för det nu".
Fy sören vilken trans vänlig abetsplats. Jag vet inte om det finns nått pris eller så men hittar jag ett skall jag nomenera Netto Klippan (när allt är färdigt, man vet ju aldrig :P). Alla mina koleger försöker säga rätt oxå.
Ja jag förstår det är en omställning för alla, men det känns gött för mig att höra rätt.
Kunderna har dock lite svårare. Så jag vet inte om jag skall när allt är färdigt se om jag kan byta butik. För jag tror många kunder kommer alltid se mig som en kille. Men vi får se helt enekelt. Trvis ju i min butik.

Julmaten är köpt idag... På systemet ^^, BajaPäron (Pärons Tequila), Cider, Smirnoff Ice, Bailyes! Mmmmm
Fick visa legg!! Fasiken vad gött. Änu bättre nästa år. Fyllt 30. Och där är inte en bild på en kille på legget, så hoppas då :)
Julafton skall jag slå in paket och göra julmat. Raka motsatta av vad alla andra så klart :D
Sen blir det Whiskey Fredag när det är färdigt. (Whiskey Fredag betyder inte att man driker whiskey utan betyder att man dricker alkohol framför datan. Kommer från gamla goda tiden när man satt och spela World of Warcaft med Jonas som drack whiskey på fredagar men som senare utvecklades till alkohol för vi andra drack ej det)

Den 25e skall jag äta julmat med barnen <3

Just some update

2011-12-21T23:35:00.001+01:00

Suck! Hatar att jobba kväll sen dagen efter jobba morgon. Jaja.
Allt är väl så bra det kan vara. Jag skall ut och köpa nån julklappar till barnen i morgon efter jobb.
Hoppas mellandags rean bjuder på massa skoj. Jag vill ha en ny skärm till datan (vill ha 2st samtidigt, så man slipper alt tabba från spelet så fort det är något. Vill även ha nytt headset, funderade på trådlöst bluetooth (så jag kan ha det till mobilen oxå) men får se, får väl ta den mer ekonomi vänliga varianten om jag nu köper en skärm oxå :P God jul till mig :)
På Star Wars the Old Republic Fick vi byta server för det var sjuk vänte tid på att komma in. Så bara att börja lvla igen :P
Annars så känns spelet bra.

Hormonerna knapras för fullt. Lite lustigt att jag skall ta 2 av var på morgonen (de håller 12 timmar ca står det i bipack) medans alla andra skall ta en av var morgon och kväll :/
Ja jag skall höra med henne efter nyår. Inte lönt att jaga henne nu.
Finns väl bara en sak som jag märkt och som är underbart tycker jag. Erektions "svårigheter". Its a good thing! Behöver inte gå närmre på det ämne. Kanske redan sagt to much information :P
Annars så har jag inte märkt något av hormonerna än, men bara gått 1 1/2 vecka eller så. Drömmer mig bort till om ett år med dom :)
Jaja natti natt nu skall jag få skönhetssömn.

Jag vill vara en gerk igen

2011-12-20T00:56:00.001+01:00

Jag vill hitta något som får mig vara lika engagerad som jag var i Harry Potter, som jag var i World of Warcaft. Nu kommer ju Star Wars the Old Republic ut men det är inte samma sak. Det kommer jag spela vist, spela när jag inte har något att göra (vilket blir alltid). Men jag älskar att vara så nördig för en sak. Vist Merlin är väl en sak nu som jag längtar efter men det är 40 min var helg. Rästen av veckan är där inget. Harry Potter var ändå mycket. Böcker filmer, egna fantasier.
Därför tänkte jag idag att jag skulle hitta någon bra bok. Och det går bra för Eragon serien, den som även blev en film. Jag har länge velat läsa tvåan men så fort jag öppnar en sida känns det tomt.
Jag har mycket i mitt liv men känns ändå tomt.
Vad har jag för intressen egentligen. Det finns mycket jag tycker om men sträcka det till ett intresse är nog att ta i. Mer "något man gör för att fördriva tiden".
Jag är nog en sådan som hakar på vad ever min partner vill.
Men jag vill gå på bio. Se om man kan hitta någon lik sinnad person att fråga ut med. En date fast inte en date. Mat sen bio, just for fun.

You cant handel the truth

2011-12-19T01:58:00.001+01:00

Julen nalkas och det är väl bra att jag har noll i julstämmning. Precis lika mycket nu som i sommras. Vist har jag köpt några klappar till barnen för att det skall vara så, men jag bryr mig inte. Dom får inget "wow". Fem dagar kvar, folk längtar efter julmaten, efter paket, efter att få träffa dom där jobbiga släktingarna man säger är jobbiga men man egentligen älskar.
Jag känner mig så ensam! Vist har några koleger erbjudit mig att få komma till dom, för dom tycker synd om mig. För att dom inte vill någon skall sitta ensam på jul, men det är långt från samma sak. Men jag skall sitta ensam. Känns verkligen som om det inte finns någon familj som vill ha en. I fjor så var det svårt att få ihop jul dagarna i år är mina planer för jul faktiskt att bli så full så full så jag kan somna så tidigt som möjligt.
Lyckat år, mycket att glädjas sig för, mycket som gått rätt. Har förlorat allt jag brytt mig om förutom barnen. Vist älskar jag dom mer än något annat. Men det känns inte samma att träffa dom varannan helg. Dom glider ifrån mig. Alla vardags saker som försvinner.
Jag pratar mycket med mina psykologer om vart jag kommer vara i framtiden, vem jag vill vara. Men är det konstigt att jag inte kan se någon framtid, när allt man tycker om försvinner från en bara för man är sig själv. Är det konstigt att jag skyller på mig själv. Att jag hatar mig. Att jag tycker jag är ett monster som ingen älskar.
Vad har jag att längta efter nu. Framtids planer? Ja att min dotter skall hitta en partner och gifta sig, få ett jobb som hon klarar av och trivs med. Det samma gäller för min son. Men där emellan. Mellan nu och 20år framåt?
Att jag en dag får var den kvinna jag verkligen är... Att få leva "fritt". Ensam!?
Jo! Det hade varit bättre att vara däpprimerad för mig själv, hålla detta inom mig, leva en lögn.
Skall fan alldrig tala saning längre. Ingen vill veta sanningen. Bara en själv blir lycklig av sanningen. Nej tack! Man borde stänga inne sina känslor igen. Skruva på locket leva fejk...

Världen är fylld av korkade människor

2011-12-17T01:33:00.001+01:00

Shit vad glad jag är att jag inte är fysiskt sjuk så ofta. Får ju lägga till fysiskt, för psykiskt sjuk är jag ju. Enligt regler och så, så är transexuell en psykisk sjukdom och jag har ju fått diagnos eftersom jag fått hormoner. Helt galet. Men sen kan dom ju bota min psykiska sjukdom med en operation, lustigt.
Jag undrar om folk jag känner går runt till sina kompisar med en bild eller min facebook och säger "ser detta ut som en tjej?", "det är faktiskt en kille". För det känns lite som att ja jag vet inte men väldigt elakt i alla fall.

Ibland är jag jätte taggad för en sak. Men sen inser man att det bara är en själv som gör saker och ting ordentligt i stort sätt. Lite så här stor hets vansinne. Som vårt data program på jobbet. De som har gjort det vet verkligen inte vad dom pysslat med. Ge mig deras jobb och ett par veckor med en script bok så hade ingen Netto haft problem på grund av det.
Star Wars samma där "ja men vi fyller en server i taget så att det blir jätte lång vänte tid för att komma in till spelet, sen kanske vi öppnar en ny server". Nej vad fan är det för idioter som finns i världen!?
Hade inte jag varit så förbaskad lat så hade jag utan tvekan kunnat vara mångmiljonär nu, för alla är så jädra korkade!! Det finns bara som jag känner en som håller följe med mig och det är mitt X.
Ja jag har inga vänner och vist det saknar man. Men det finns ingen som har alla skruvar på plats. Utan man får ta lite här o lite där. Får väl göra en Frankeinstain.

Hormoner och hormon blockare. En vecka med hormoner och ett par dagar med blockare. Man tycker man borde märka något, men näää.
Helt andra saker kroppen har att göra med nu men ändå nada. Ingen omställning eller så alls. När fasiken kommer det.
Jaja nu skall jag sova ett par timmar och vänta på arga commentarer på bloggen.

Sjuk

2011-12-16T14:41:00.000+01:00

Blääää!
Jag vakna igår och mådde lite wierd. Men jag hade börjat med mina nya piller dagen innan så tänkte det kanske var de. Men efter hand dagen gick så blev det bara värre o värre. Skoj... NOT. Jag hade barnen oxå så jaja pigg och glad. Men jag fick till sist sjuka mig idag. Just den dagen jag har försökt få semester i några månader nu och försökt byta bort med andra kolleger... ja jag vet hur det ser ut ><
Men jag kan ju glädja er med att jag mått så dåligt så jag inte har orkat spela Star Wars.

Sovit hela dagen vakna för 2 timmar sen typ. Så nu har jag lite energi. Men ja jag var och handla på Netto så klart :P
Och när jag stod i kassan kom min distrikts chef (jag vet inte hur mycket hon vet om mig som transexuell men en del vet hon iaf). Men ja när hon gick förbi så fick jag en hand på axeln och så hälsa hon hjärtligt. Shit vad jag tycker om min DC. Inte nog med att hon är riktigt duktig och väldigt professionell så bryr hon sig mycket om sina anställda (iaf om mig, känns det som). Hon är så rolig, man kan skämta med henne osv. Jag ringde henne här om dagen för jag inte fått min jul check (vi får 350kr att handla för på Netto), så sa hon "Nä vi tänkte att du skall inte få någon i år", bara en litet skämt men gör henne så bra i mina ögon. Henne har jag respekt för!

Natt arbetare på apoteket

2011-12-13T23:27:00.001+01:00

Klockan åtta!!! Seriöst! Klockan 20.00 så skickar apoteket ett sms till mig att mina piller har kommit! Vad fasiken gör personalen där så sent! Nu kan jag inte få mina piller förrens vid 16 i morgon och eftersom jag skall ta dom på morgonen missar jag hela den dagen oxå! Blir så sne!! Jaja får väl först se om jag har råd att hämta ut dom. Kan jag få pillerna på faktura blir jag överlycklig. Vart ända en krona är välkomen nu. Vill ju köpa mitt Star Wars the Old Republic oxå. Jag spelar det nu (haha ingen annan jag känner) men spelar bara gratis fram till den 20e skulle jag tro då det släpps officielt. Skulle ha spelat det hela natten oxå men sov bara 4 timmar i natt måste ha lite till denna natt. Går inte annars.
Jag är väldigt spänd på vad som händer med de nya pillerna. För nu får min kropp både manliga (naturligt väg ju) och kvinnliga (pillerna) hormoner. Men när jag börjar med dessa som jag hämtar i morgon så får min kropp inte de manliga längre. Intressant. En smula rädd men mest förväntansfull och glad.
För övrigt har jag inte känt något specielt med hormonerna de här dagar. Kanske att mitt urin luktar annerlund (? Kan det stämma eller bara inbildning eller nått). Sov gott spännande dag i morgon (någon block tablet smiter ner i morgon så klart ändå :P)

Ros till min bror!

2011-12-12T23:23:00.001+01:00

Naawww för min lille bror! Han skrev i sin blogg "Jag vill bara ge ros till min... syster :) Isabelle som jag antar måste ha haft det ganska svårt i helgen :) Fan alltså det kommer att bli svårt att få bort Patrik som namn men skall försöka.."
SYSTER! Gud han är bäst!
Och jag förstår att det är jobbigt. Jag har varit på mina arbetskamrater och chef att sluta säga "han" och "Patrik". När vi var ute fick min chef jätte ångest för hon sa "han" till mig. Idag när jag ringde min chef sa jag "Hej det är Patrik" och då hör jag väääääldigt högt "HAHAHAHAHAHAHA!!! VAD SA DU?", "Isabelle god dame it ><". Mitt försvar så har jag presenterat mig som Isabelle 3 ggr. Och oftast när någon ringer så är det fortfarande Patrik dom skall prata med.

Jag var som sagt ute i lördags. klickar ni på bilden så kommer fler bilder från partajet.

Ingen pojke i vänt rummet

2011-12-12T12:44:00.044+01:00

Kund på jobbet, "Haha du har fått någon annans jacka?", jag "nopp", "du heter inte Isabelle", jag stolt "Jo jag har faktiskt bytt namn!"

Var hos min nya psykolog idag! *fniss* Hon har bara sett mitt namn på ett papper och hon vet inte något om mig mer än att jag fått en remiss dit, inte varför osv. Jag kom till mottagningen och prata med receptionisten betala osv. En psykolog kommer kollar i väntrummet efter en "Patrik, en pojke (men det visste ju inte jag att det var mig hon leta efter)", men där satt ju bara jag. Hon blir irriterad och går. Hon kommer tillbaka och fortfarande ingen kille där, hon frågar i receptionen och säger att Patrik vist är där. Hon kommer fram till mig och frågar väldigt frågande "Patrik?". Väl inne skrattar vi åt det och jag fick lite komplimanger :)
Sen sa hon, "ok jag skriver Isabelle nästa gång"

Jag pratade lite om mina självmordstankar (som jag lovat jag skulle göra). Vi prata lite om mitt X (inget negativt alls, för jag tycker om henne) utan bara hennes sett att se på allt detta, vi har bara inte samma åsikter där, jag tycker att vi borde berättat för barnen att att jag är transexuell (jag lever ju fullt ut som ts tjej nu) osv (för dom vet fortfarande inte). Min psykolog blev ganska sur på mitt X och hennes syn set. Hon sa att jag skulle strunta i vad hon tyckte och berätta för barnen nu. Psykologen sa att mitt X borde ha hjälp med detta nästan mer än jag behöver för att hon har uppenbarligen väldigt svårt för detta. Jag blev väldigt stött och fick försvara mitt X, trotts jag håller med min psykolog.
Och mitt X kommer bli skit förbannad för jag skriver om henne i bloggen. Men jag skriver inte något om henne, om vad hon har sagt eller så Utan skriver vad jag och psykologen sa, så jag "hänger" inte ut någon.

Men ja jag tycker att barnen skall få veta, och att dom borde fått veta för ett bra tag sen. Jag tror att dom inte kommer ta detta som en big deal alls, utan kommer vara väldigt förstående. Problemet ligger i andras värdesättningar som dom printar in i sina barn som sedan kommer tycka detta är konstigt. Alltså jag tror säkert att mina barn kommer bli mobbade på grund av detta men. Problemet ligger inte i vad mobbarna mobbar för utan problemet ligger i att de som mobbar har fått en sned bild på verkligheten, och saknar information och kunskap, är rädda.
Dessutom kan ingen veta vad framtiden håller. Så hänga upp sig på vad man tror framtiden har är inte bra, så kan man inte leva.
Därför tror jag att det snarare är ett plus för mina barn att jag är transexuell än negativt. För dom kommer få lära sig att det är ok att vara sig själv kvittar hur du är och det är en av de bästa gåvor man kan ge sina barn. Att våga vara sig själv. Jag hoppas innerligt att dom skall slippa det lidandet jag haft, inte vågat.

Jag har väldig ångest och skyller på mig själv hela tiden, att det är mitt eget fel för att jag är född i fel kropp. Men min psykolog sa något smart. Hon sa "Detta är lika mycket ditt fel att du är transexuell som det är din dotters fel att hon fick sma).

Just nu känner jag mig på väg upp från en väldigt lång depression. Vist har jag varit glad ibland, men ändå i grunden varit deppig. Känns som om det vänder till tvärt om. Grunden lycklig men kan vara deppig ibland.
Men fasiken inte så konstigt. Har nyss gjort slut med min soulmate som jag varit tsm med i 9 år. Måste komma över, gå vidare.

Ute med jobbet

2011-12-11T01:35:00.001+01:00

Jag har världens bästa arbetskamrater <3
Många milstolpar för mig idag kände det som. Jag har haft en fantastisk kväll UTAN alkohol. Vi var på ett ställe som heter Björksäter. Det kosta 400 kr typ, och vad fick man? Jo torr gammal kyckling, INGEN jul mat alls (besviken). En underhållning som var bra, när han väl var där. Vist åkte jag hem en timme tidigare men ändå bara 3-4 låtar sen hade han en paus på en timme eller vad det var. Buuuu! Nej aldrig betalat så mycket för så lite!
Trotts allt så var det en underbar kväll, för sällskapet var bra! Jag träffa en gammal arbetskamrat (som jobbar nu i en annan Netto butik). What a moment! Jag såg henne hon såg mig, sen så såg hon vem det var! De sekundrarna gick det mycket tankar i mitt huvud, bland annat "å fuck, åhh my god och liknande". Hon sa "Heeeeej... Isabelle hörde jag, grattis" *AHHHHH, underbart!!*. Helt galet vilken kännsla. Hon är ingen jag pratat med sen hon sluta och vet inte alls om detta mer än om hon möjligen följer mig på faceook (ingen aning), men så underbart att bli accepterad! Att bara "grattis" mmmm!

Blev så JÄVLA kissig, och nu är jag inte direkt mellan man och kvinna utan vill ju att alla skall se mig för den jag är. Så jag satt länge och hade ont i magen för jag var så kissig men våga inte gå på toaletten. En av mina kära arbetskamrater drog med mig "kom här NU". Ingen kasta ut mig från damernas i alla fall ^^, Det kändes så naturligt att vara där, så rätt och det såg inte ut som någon tyckte det var konstigt att jag var där.

Tyvärr så var det INGEN som ragga på mig, eller titta på mig överhuvudtaget. Nu var jag ju inte där för det men hade ändå varit skoj.

Alla mina vänner, Josses vänner (som vi var på för fest hos) var så goa "hon" hela kvällen. Det är inte så att jag inte här det utan jag sitter bara och njuter av att få höra rätt. Min röst suger men men, det ända var väl en kvinna i baren som titta på mig lite snabbt sen när jag börja prata titta hon igen och blicken stannade på mig.
Men ja mycket trevlig kväll, skönt att få gå ut så snygg som jag är idag :P
Ingen annan kanske tycker det, vist alla sa de obligatoriska "nämen shit vad snygg du är", men så här snygg har jag inte känt mig på, ja jag vet inte när. Jag har lite tjock mage väldigt dålig hållning såg jag (kommer väl bilder när de jag var med nyktrat till), så det får jag arbeta på, men annars var jag nöjd.

Hormonerna 2 dagar nu och känner inte direkt något. En liten tendens till lycka, tror jag. Men hmm ja inget radikalt än i alla fall ;)

Stackars Markus, naaawww. Aldrig kul att vara ovän med sin kära.
Men ja ändå var han snäll mot mig i bilen. Lite tidigare prata jag om vilket freak jag var. Och han bara emmm näh. Du är inget freak, jag är mer freaky än du är. Undrar hur dom ser på mig egentligen om dom inte ser ett freak, vad fan ser dom då?! Jag vet att jag är annerlunda, jag försöker arbeta med mig själv om att det är ok att vara annerlunda trots inte andra tycker det. Men jag är absolut ett freak! Ser konstig ut. Men ser fortfarande att jag är så manlig! Tack Mackan, snäll tanke. Men vet att den inte är sann.

Grattis till mig, jag vet vilken favorit sex ställning hälften av mina arbets kamrater har.

Vad tänker visa folk med? Att en tjej tänder på när någon kille ropar "ÖÖÖÖÖÖÖÖHH ööööhööö", ja vist jag hade blivit super glad om det varit mot mig men kom igen. Ooooja jag älskar dit fina ordförråd, snälla ta mig här och nu! Eller vad tror dom vad skall hända! Pinsamt!!

Jag börjar tro. Att jag en dag kanske kan bli snygg jag med. Få odrägliga frågor som alla andra tjejer får.

Lite om hormoner

2011-12-09T22:03:00.002+01:00

Kanske skall utfärda en liten varning. Då jag börjat med hormoner nu och kan bli lätt irriterad, ha humör svängningar, kan vara extra trött.
Och det kommer inte hända så mycket synligt av hormoner de närmsta veckor/månader. Händer dock en del i min kropp, i mitt huvud.
Hormoner kommer jag få äta resten av mitt liv. Dock finns det alternativ till tabletter. Så om man är glömsk så slipper man knapra piller var dag :P
När och om jag känner någon förändring så skriver jag väl det. Men jag tvivlar på att den kommer vara märkbar för mig, utan att den kommer smyga sig på en.

Några relaterade frågor?

Ohh happy day

2011-12-09T16:07:00.000+01:00

ÅÅÅÅÅÅHHH!! AWESOME!! Jag fick mina hormon piller idag :)
Jag skall äta kvinnliga hormoner och piller som blockar de manliga. De som blockar hade apoteket inte inne så dom fick jag beställa, kommer på tisdag eller så :)
Så i morgon när jag skall på jul fest med jobb så är det verkligen fest!! Hihihi så GLAD!! <3 <3 <3

Var på Väla med min tålmodiga, snälla arbetskamrat Kim. Hon följde med mig in i vart ända en affär på väla kändes det som. Ja det var väl mer hon som drog mig men ändå. Det var mycket trevligt. Även om jag kanske var en smula tråkig. Jag var väldigt väldigt nervös.
Jag prova klänningar! Seriöst, kan knappt tro det. Och Kim känn dig ärad (eller något) att du fick se mig ^^, Det var VÄLDIGT jobbigt att du fick se mig sådär. Men ändå kul, du får mig att känna som din väninna inte som en manlig vän. Underbart faktiskt. Förlåt att jag verka så sur och uttråkad, men jag hade det jätte kul. Men jaaa jädra dig!! Första vi gör är att går in till en av dina kompisar där och jag fick presentera mig.... som Isabelle (oooooo!!) Jahh jag tror inte din kompis lät så övertygad men ändå, pirrigt. Och där stod jag som ett fån när du pratade med henne. Dels för att hon var väldigt snygg (i kind of know its all girls for me, vist kan jag testa killar oxå nån dag meeen, ja tjejer is my thing) och dels för att jag inte vill avslöja mig med min röst om hon nu var osäker på om jag verkligen var en tjej.
Men fatta, jag presentera mig som Isabelle!!!
Tack för en trevlig dag, det kommer bli bättre och roligare nästa gång. Hoppas du inte ger upp med mig efter detta Kim ^^,

Hoppas du inte blir sur på mig mitt kära X.

Hoppas hoppas hoppa, i morgon

2011-12-09T00:23:00.000+01:00

Ett avbrott i vardags rutinen. Jag borde allvarligt skärpa mig! Jag sover tills jag jobbar, jobbar jag kväll så sover jag till 13.00 duschar, snyggar till mig sen kör till jobbet. Kommer hem kollar mail sen lägger jag mig. Likadant nästa dag. Och i morgon skall jag bryta ett dåligt mönster jag fått. I morgon skall jag ut med en väninna. Skulle ha köpt något snyggt tills lördagens julfest, men har inga pengar, eller väldigt lite i alla fall. Hittar jag något riktigt fynd så får jag väl slå till för jag har hört vad killarna på jobbet skall ha, kostym!! I alla fall några av dom. SHIT! Och sist vi hade personal fest så hade både min chef och hon jag skall ut med i morgon snygga klänningar. Vete katten om jag passar i en klänning precis men hade varit skoj om man kunde ha något som är i närheten i alla fall. Får se om min väninna kommer med några bra förslag i morgon ;)

I morgon eftermiddag så har jag telefontid med min endokrinolog. Hoppas jag får mina hormoner då!!!

Är det normalt att vilja se sin före detta flickvän som man älskar massor, med någon annan? Vill bara att hon skall ha någon som kan ta hand om henne, älska henne som jag gör nu när hon har det tufft.

Jag längtar tills hon och jag kan vara vänner, riktiga vänner. För vi är så lika och har så kul tillsammans. En dag kanske.

Men ja jag måste skärpa mig. Jag känner att jag har en glöd, en lycka nånstans inom mig som bara vill komma ut. Jag är ledsen och deprimerad men tror det är ganska ytligt för att det är jobbigt nu. För allt som hänt, för att det är jul och jag skall inte fira någon riktig jul (skall tack gode gud vara med barnen den 25e, och äta middag hos mitt X). Jag vill spritta, skratta, skutta och bara vara galna gamla jag.

Vilsen och ensam

2011-12-08T00:52:00.001+01:00

Inget känns som hemma längre. Min lägenhet känns så främmande. Finns inget från mitt liv jag haft nu i 10 år. Allt jag har i stort sätt är nytt och historielöst. Jag saknar mitt liv! Även om det inte var som jag ville ha det så var ingen annan deppig iaf och allt var stabilt och lugnt. Hur skall man kunna forsätta leva utan sitt livs kärlek? Jag vet att hon var "the one" och nu har jag stött bort henne.
Nu är det verkligen kämpa dag för dag. Vist sägs det att det blir bra igen. Men så här bra som jag haft vet jag att jag inte kommer att ha. Jag har levt i en drömm och nu är jag vaken. Jag hoppas nu bara att hon värdesätter allt vi gjort lika mycket som jag gör. Hoppas hon vet hur mycket jag uppskatta henne.
Svårt att se framåt. Men jag tror trotts allt depp snack att jag kommer må mycket bättre med mig själv, även om jag mår sämmre av situationen. Jobbigt bara när alla tycker om mitt X (inte så konstigt hon är en underbar och god människa) mer än de tycker om mig, även MIN familj, delar av den iaf.
Trotts jag har folk runt mig som visar att dom bryr sig så känner jag mig så vilsen och ensam!

Ego bild

2011-12-07T23:42:00.001+01:00

Tog en ego bild på jobb idag :P
Med tanke på att mina hormoner skall ta så jädra långtid att hitta fram till mig så ser jag väl ganska ok ut ändå tycker jag. Inte världen snyggaste men helt ok.

Så himla jobbigt, vill bara terra mitt X hela tiden. Åka hem till henne krypa på mina knä, be om förlåtelse för att jag sårat henne så mycket. Men hon mår säkert bättre om jag håller mig borta ett tag. Jag önskar henne all lycka man kan få ändå. Du kommer alltid finnas i mitt hjärta.

Fortfarande inga förbaskade homoner eller tid till docktorn! Hur jädra långtid tar det att skicka? Ja jag har flyttat nyss och den kan ha kommit till mitt X istället jag vet inte. Men tror inte det iaf.

Har skickat in för att byta namn idag. Tar väl ett par veckor innan det blir officiellt. Börjar det nya året rätt kanske, hormoner, nytt namn. Och förhoppningsvis har Patrik försvunnit helt tills det nya året börjar.

Jag har banne mig valt helt fel arbete för att vara transexuell :/
Att komma ut är det jobbigaste jag vet nästan. Att svara på alla frågor, att ja allt. Och som butiksbiträde får man komma ut gång, på gång, på gång, på gång! Alla kunder känner mig nu, har ju jobbat där i snart 2 år så dom vet vem jag är. Sminkat mig har jag gjort länge, men frisyren och namnbrickan är nytt. Det är väl första dagen jag går så här på jobbet. Och kunder har reagerat, någon sa "det var ett fint namn du valt", och någon sa "va? har du bytat namn Patrik *skrattar och går där ifrån*". Det sårar ju inte alls *host*. Men så är det. Jag tycker det är hemskt jobbigt med rösten, jag vet inte hur mycket den avslöjar mig för de som inte känner till mig :S
Jag vet inte riktigt, jag vill vara stolt över vem jag är, att jag levt som en man och nu stolt visar upp mitt rätta jag. Att jag vågar sticka ut näsan och leva som jag vill. Men ärligt så skäms jag över vad jag varit, och vill inte att någon skall minnas det (lär ju aldrig hända). Skall man vara stolt över att man varit en man men är nu en kvinna?

Random tankar

2011-12-07T02:36:00.001+01:00

Varför finns det aldrig någon online när man vill prata. Får väl prata med mig själv, med bloggen. Så detta inlägg kommer vara rörigt. Jag kommer skriva mina tankar som dom kommer.
Jag önskar jag hade alla svar på mina tankar. Som dras jag till män eller kvinnor? Ärligt jag vet inte! Finns så mycket strul i mitt liv just nu.

Hur skall man få bra självförtroende. De gånger folk sett mig som en kvinna har jag fått höra att jag inte duger. Men jag är ju en kvinna vare sig jag "duger" eller inte. "Tjejer gör inte så" jo jag gör så! Och jag är en tjej.

Jag önskar jag slapp ha den saken mellan benen. Den är konstant i vägen och gör inget bra längre. Är det skönt att ha sex eller onanera, NEJ. En jädra mental block i huvudet.

Jag har fått höra att jag är en jätte vacker kvinna, att jag är jätte söt! Blir jag glad? Nej men jag undrar vad attans det är för fel på personen som sa det.

Fy vad jag önskar att jag var normal! Jag önskar INGEN de här kännslor, att aldrig passa in någonstans.

Hur får man en glad tanke, hur håller man den kvar?
Ibland känner jag att jag är ändå ganska snygg men sen kommer verkligheten ifatt och sitt "packet" glider snett eller man ser hur tjock mage man har eller man kommer på att man blivit nästan helt ensam för alla man brytt sig om har lämnat en.
Vist har jag vänner som vill göra saker. Men jag skulle vilja ha en familj som älskar en. Som visar det.

Välkommen Isabelle

2011-12-06T20:37:00.000+01:00

Haft en ledig dag, riktigt skönt. Inte gjort något speciellt mer än att tänkt som vanligt. Och jag har kommit fram till att jag släpper lös helvetet nu. Som en arbetskompis sa till något helt annat "Bet big or go home, you gotta risk it to get the biscuit!". Nu är det hej då Patrik och välkommen Isabelle. Jag lämnar in mitt namnbyte i morgon så nu skall jag bara vänta på att det blir officiellt att jag heter Isabelle. Tänkte slopa helt att leva som man nu, kommer bli jobbigt, att slå sig fri. Men de gånger jag levt som tjej, haft rätt kläder osv har det känts så bra inom mig.
Jag och J kom fram till att vi får sluta ha ett sådant förhållande som vi har (väldigt komplicerat). Vi har även alltid velat vara vänner trotts allt. Men vi ser båda nu att det inte går, inte nu i alla fall, vi är båda sårade av den andre. Så nu är det mitt X inget mer, inget mer komma hem och se film och umgås och dylikt.
Jag får väl slänga mig ut och hitta någon annan att krama för jag vill inte vara ensam! Så är det bara. Sen om jag får vara en slampa struntar jag i. Dock kommer jag ha svårt för att skaffa ett förhållande nu. Tror inte det är så många killar och tjejer som vill avstå från sex i minst 1½ år bara för att vara med mig. För ingen skall få pilla på mitt organ som jag har nu!
Jag pratade med en annan TS tjej och hon sa att vi är de mest eftertraktade på "marknaden" (tjejer med snopp). Vist hade det varit kul om det var så men det tror jag ingenting på.
Jag skrev att jag ville ha tjejer eller KILLAR innan, yes jag vet inte men det känns lite som om det lutar mer åt killar nu faktiskt. Jag tycker tjejer är jätte fina och så men vill nog ha ett "vanligt" liv när allt mitt är färdigt.

Jag pratade även med min lillebror, om just mig som transexuell, det har vi aldrig gjort innan. Hoppas det inte blev för mycket för han ;)

Ny idol

2011-12-05T20:40:00.001+01:00

Jag har en ny idol typ. 16 år och redan hittat sig själv, gått igenom utredning och operationer. Världens yngsta transexuell

Och en av hennes låtar Kim Petras - Feel it

Men det är ju du

2011-12-04T21:59:00.004+01:00

Hihi. Vad kul! Jag kom fram till en kund idag som inte är en stamkund men en som jag känner ändå. Jag hällsade hjärtligt för det var länge sen jag såg han "Hej!". Han förvånat "ja hej?". Han stirrar på mig ett bra tag då han utbrister "men det är ju du!!!", "jag kände inte igen dig". Lite mer prat... Han igen "När du kom tänkte jag, dame hon såg bra ut. Och så är det du!? Du vet om att du ser ut som en tjej?". Hihi så kul :)
Jag svarade att jag gör så gott jag kan och så berätta jag allt för han om mig, jag berätta att jag bytta namn och så. Han tyckte det var kul och att jag var cool som jag är, att jag skulle stå på mig och önska mig lycka till. Innan han gick sa han att jag måste varna han när jag kommer nästa gång, så han inte ragga på mig ^^,
Allt kanske inte var helt sanning från hans del, jag vet inte. Men riktigt kul att höra i alla fall.

Open letter to the citizens of earth

2011-12-03T00:49:00.002+01:00

I really don't know why i would like to type this in English it's just that it feels right. Why the fudge I take the English language to my tongue when i get emotional i just don't know. It could be that I would like every single soul that visit my page, to at leased understand this post.

It manley started earlier today at work. We got a new intern, she is an Arabic and Muslim. We already had a few none Swedish workers at work be for. We got one now except the new intern, also Arabic, ain't really that good at Swedish so some times we talk English to him to explain what to do and so on.
Today we had a regular customer saying to me just be for he left the store "Ohh I se you got another one of THOUS". It made me freakin boil! THOUS!? Human beings?? Yeah sure I judge people to, but really, come on! This is not a post about resists. Yeah she got a veil, yeah i don't like the hole veil thing, but that's just a piece of cloth. It says NOTHING abut the person behind it's ability to work.

Later today I zap around on youtube, and I once again stumble upon people like Michael Collings and Susan Boyle. Every body laugh at them the second they want to be them self, the second they want to be seen. Don't be so quick to judge. And I start to think, we haven't gone anywhere, I got exactly the same dream as a guy had for almost 50 years ago!!

I have a dream that one day this nation will rise up and live out the true meaning of its creed: "We hold these truths to be self-evident: that all men are created equal."

Why do we mock the brave ones. WHY! The people that doesn't fit the standards?
Are you really the best person you can be? Are YOU proud of your self?

Don't worry I got the cure. ARK!
Act of Random Kindness!

You win more wars with the pen then the gun! It doesn't take much to help others. Don't underestimate the power of love. Don't underestimate the word thank you!

PS. Be the change you want to see in the world. DS

Skicka eller inte

2011-12-02T17:56:00.001+01:00

Så har jag fixat hem papper för namn ändring. Tänkte fylla i dom oxå, men vet inte riktigt om jag skall skicka iväg dom än. Vill ju men ja. Allt är långt från klart. Vist är hormonerna på gång men har inte börjat riktigt än. Tänkte kanske skicka in dom i smyg, så kan jag flasha med mitt fina officiella namn sen när det är godgänt. Sara Isabelle Mikael (får jag övertalat mitt x så blir det ändrat till Michelle en dag kanske)(tyvärr måste jag ha ett namn kvar, annars kostar det 1 000 kr o det har inte jag till nu) med Isabelle som tilltalsnamn. Fördelen med att ändra nu är att jag kan få börja använda det på jobber ordentligt. Använda den namnbricka jag redan har som det stå Isabelle på, istället för Patrik skylten. Finns några som kallar mig för Isabelle redan, eller bara Bella, men hade varit roligt om jag kunde få alla till att sluta med mitt pojk namn i alla fall och sluta säga han och honom till mig. Hade jag bytat namn så hade jag fått använda det på jobbet och kunnat säga till mina komeger på annat sätt. Nu heter jag ju faktiskt Patrik.

Känner mig som en vinnare...ich

2011-11-28T23:20:00.000+01:00

Jag var och shoppa idag!! :O
Ont i magen hade jag! Men jag fokusera, tog ett djupa andetag och gav inte upp. Det var en stor seger för mig själv idag. Känns lite som om det var att vrida på en kran. Dock fortfarande väldigt jobbigt men kändes så underbart på insidan att bara gå för mig själv, som mig själv! Mitt hjärta banka hårt må ni tro. Jag kollade i alla speglar jag gick förbi för att se så jag inte såg konstig ut. Försökte kolla på folk runt mig, när jag gick förbi någon, lyssna. Och jag sa aldrig ett ljud, för där avslöjas jag stort, kände mig ganska otrevlig i kassan när jag inte hälsar (förlåt alla jag var hos). Hade jag bara varit lika fin som jag är på bilden så hade jag inte behövt vara så nervös. Men jag använder en helt annan jacka. Den jackan som är på bilden vill jag ha, men tyckte nästan 1 000 kr är för mycket för mig, även om jag tycker den satt helt perfekt. Det här är nog den första bilden jag lägger upp på mig här på bloggen(?) Men iaf så kan jag tänka mig att den blir kanske lite mycket för de som känt mig länge att se denna bild. Men det är denna person jag vill att ni skall få lära känna.
Jag fick handlat lite kläder till jag skall på julfest i helgen, kläderna är inget speciellt i sig, inga "fest" kläder, men de är speciella för mig. Köpte även ett par skor att ha till. Så en fin jacka och en handväska nu hade varit super att ha till helgen (och en bra röst, men på kvällen är väl folk så fulla så dom inte hör nån skillnad ändå ^^)

Lycka är ....?

2011-11-28T00:30:00.001+01:00

Så beta weekend över. Nu slutar jag nörda mig för ett tag ><

Jag är ledsen. Mitt ansikte. Ser bara ut som en fet blobb, en fet manlig blobb. Hur skall jag någonsin begära att någon skall se mig som en kvinna, när jag utan tveckan ser 100% manlig ut i ansiktet. Långt hår kommer inte göra någon skillnad. Så himla tråkigt att jag skulle födas på detta vis. Jag måste sluta kolla mig i speglar! Önskar bara NÅGON kunde se mig som en tjej, önskar jag kunde tro på personen om jag fick höra hen säga det. Jag har hört att kompisars kompisar trott osv, och vist är det kul. Men om någon som träffa mig och verkligen "nej jag tror inget på att du var född mann".
Från en sak till en helt annan. I helgen är det julfest med jobbet. Skall jag våga handla kläder till den a fest, på rätt avdelning!? Att handla kläder kan vara för många skoj. Jag får panik! Känner mig utstirrad, hittar inget som sitter snyggt på min kropps form. Oftast när jag skall iväg och handla så slutar det med lååång tid i affären, tänker att jag bara "ser ut som en transa" (jag vill se ut som en kvinna inte en kille i tjej kläder), slänger kläderna på närmsta hylla, springer ut som om jag stuligt något och kan inte slappna av förrens jag kommit långt där ifrån och är 100% säker på att ingen följt efter.
Tänker på detta eftersom jag funderar på att sticka ut i morgon. Jag kommer inte våga. Men jag önskar jag kunde inte bara ha några tjej kläder på mig utan något riktigt kvinligt på julfesten, klänning, tajts, jag vet inte (ja jag har sagt att jag ej skall ha det, men nu är det fest och man vill vara extra snygg). Men min drömm är att gå dit som den kvinna jag känner att jag är. Att gå in på rätt toalett. Om jag nu tar mig mod till ha rätt kläder, hur FAN skall jag våga gå in på damernas!!!
Även om jag älskar mitt X, och inte vill ha någon ny (ragg eller partner) överhuvud taget så hade det varit kul om någon man hade raggat på mig, försöka antasta mig eller vad som, låter galet. Men då kanske man kan känna sig som en vanlig kvinna.

Jag är ledsen för så många saker just nu. Och det är verkligen svårt att försöka få upp homöret. Jag vill men har ingen aning hur! Hur får man sig själv att må bra, för det är bara en själv som kan få en glad.

Så kommer jag våga mig gå in i en affär i morgon?
Kommer någon någonsin tro att jag är en kvinna?
Och hur blir man glad?

SWTOR bilder

2011-11-27T20:45:00.001+01:00

Klicka på bilden för fler bilder

På en skala...

2011-11-27T04:13:00.001+01:00

Jag är inte den samma gaming nörd som förr. När jag spela innan så släpptes allt. Man hade inga bekymer, ingen tvätt, ingen disk, och ingen ångest över livet. Men nu är det inte samma.
Jo det är jätte kul att spela. Men nu känns det faktiskt lite jobbigt att allt inte är tipp topp när man spelar.
När jag ändå är inne på spel snacket så är Star Wars the Old Republic awesome!! Det är precis vad jag tänkt mig. Har dock inte fastnat helt 100 på en class, för finns så mycket kul. Men i morgon så skall jag väl testa lite en sista gång innan spelet släpps den 20e december. Det ända dumma med betan är att man längtar ännu mer :)

Tillbaka till livet. Det bästa med att vara helt inne i att spela har varit att jag glömt bort att jag är ledsen, men det är det ända jag kan tänka på fortfarande, även nu i helgen.
På en skala där 1 - 10 så var jag på -1 i början av veckan. Nu är jag på +2 kanske. Jag vill inte dö, men ser i heller inte att något kommer bli bra igen. Denna vänte tid på hormoner, ja tog nästan död på mig. Jag längtar så efter dom! Hoppas att dom hjälper. Och kanske få några anti depresiva av psykologen senare i månaden? Hjälper sånt verkligen??
Nä nu skall jag sova 4 timmar eller så innan barnen vaknar.

Förlåt!

2011-11-24T13:35:00.001+01:00

Jag tackar er alla så otroligt mycket!
Men nu skäms jag för vad jag gjort mot er. Eller specielt mot en, mot den godaste och finaste människansom finns, mitt X! Jag vet vad du gjort. Jag kommer aldrig nånsin kunna gott göra det du gjort för mig. Men jag är så tacksam. Även min kära chef har varit en ängel.
Jag skall skärpa mig. Jag har skrämt mig själv väldigt mycket. Tack för ni finns allihopa <3

Beta weekend

2011-11-23T20:51:00.002+01:00

Att konsumera i helgen från fredag 17.00 - söndag 00.00, hälso freaks look away.

2xdextro
24x hustler energidricka
10 liter coca cola
4x redbull
200g marabou choklad
1 påse färdig poppade popcorn
1 påse cheesballs
1 påse chips
dippa
1 stor påse kina puffar
+köpe mat på lördag
+frukost, lunch och något väääääldigt snabbt lagat till middag på söndagen

Planed online time 40 hours +. Star Wars the Old Republic Beta så klart =)
Hoppas innerligt på väldigt lite lagg och server crashar. Vilket så klart kommer hända, där av BETA test. Men skall bli skoj. Över 2 ½ års väntan snart äntligen här!

Försökte hitta en snygg republic bild för självklart skall man spela the good guy Jedi Consular men om det blir Sage eller Shadow vet jag inte riktigt än =)

Geeking away!
If you feel the force is with you, join The Hitchhiker's
Hardcore, PVE, Endgame content focus, light roleplaying for the fun of it.

Kvälls tankar

2011-11-23T00:57:00.001+01:00

Åh gud <3
Jag fick röra vid min kära, fick lukta på henne. Det var skönt.
Jag kolla på ett program på TVn, hemlig miljonär den amerikanska och brast helt ut i gråt. Jag vill ha mina hormoner snart! Jag längtar så efter dom.

Jag undrar om jag är bra nog som jag är. Ja ni säger det, men det betyder inte att jag får in det i mitt huvud. Jag ställer till med så mycket skit så varför skall jag duga som jag är. Jag tar mycket mer plats än alla andra och så vill jag ta ännu mer plats, och säger jag bara vill må bra.

Jag önskar jag bara kunde få vara den glada person jag så länge spelat jag var. Han var riktigt trevlig.

Det känns fortfarande som att jag är en man som inte skall få visa kännslor. Och jag vill inte gråta framför någon, pinsamt. Jag kommer ju ändras lite fysiskt, bröst osv. Men det är den mentala förändringen som jag längtar mest efter. Att få känna mig kvinnlig, få ha rätt hormoner i kroppen.
Men samtigt så tror jag inte att jag kommer ändras på något sätt i min personlighet. Jag kommer spela lika mycket online, älska fantasy, min klädes smak kommer inte ändras mer än till en mer kvinnlig veriation av vad jag nu har.

Att svara på frågan "hur mår du" just nu, är nog en av de jobbigaste sakerna jag gjort. Jag mår dåligt, men man får inte säga det, man får inte prata om sig själv så mycket, man får inte ta så mycket plats.

Jag hoppas jag kan få leva ett normal liv en dag!

Swish!!

2011-11-22T22:53:00.000+01:00

Ja så snabbt går det att kolla sina saker på nätet när man inte har facebook längre. Mitt X har tagit bort sin hon oxå och hon sa att hon skall ha den borta resten av året! Jag skall väl hänga på den trenden tänkte jag, försöka iaf.
Varför jo för det absolut första jag gör när jag vaknar är, stänger av alarmet - trycker in på facebook. det sista jag gör är precis samma fast, ställer in väckarklockan - kollar facebook. Kollar facbook när jag KÖR! Yes its gone 2 far i know. Thats why jag drar i handbromsen. Så troligen lär jag blogga en hel del nu några veckor innan mitt Star Wars kommer ut i mitten av december (beta i helgen, skall bli skoj).

Har tänkt en del och vill ta mina barn till 17 maj, så dom får se Norges nationaldag firas. Så skall försöka ta med barnen och mitt X och åka Oslo båten upp nu nästa gång.
Jag borde även svälja och ta med att bjuda hit en som betyder mycket för mig på middag, en som jag har tappat kontakt med nu (dumt att vänta med att visa att man bryr sig bara för man är envis och för att det råka bli på ett annat sätt än man tänkt sig). Får bli nästa år, nu är det jul och så har jag allt detta jag måste bearbeta som hänt i veckan. Man jag skall ta mod till det med.

Som man bäddar får man ligga

2011-11-22T17:03:00.000+01:00

Jag får många frågor och många som undrar varför osv. Det är väldigt jobbigt att prata om men det, men är väl mitt "ansvar" att förklara och berätta. Jag önskar jag slapp. Och för mig så känns det ganska så konstigt att folk har reagerat så starkt. För mig känns inte detta som om en big deal, jag har mått dåligt länge och haft sådana här tankar många gånger. Så det känns konstigt att folk "slår på stora trumman" för detta nu, det är min vardag, inget nytt. Dock så blev jag faktiskt väldigt rädd själv denna gång. Att jag kom så långt (är första gången) som jag gjorde. Det är tack vare de som störde mig igår, speciellt en person, mitt x. Jag är tacksam för er, för dig. Jag vill leva och tror inte jag kommer hamna där nere igen, inte efter vad jag varit med om denna gång (skall ändå prata med min psykolog).
Nu tänker jag varför läkte allt detta ut, det var inte bra att jag gjorde det, nu får jag bara massa extra jobb och det tycker jag inte om.
Nu har jag mycket förtroende att bygga upp, tydligen.
Mitt X, förklara hur hon kände, vad hon hade gått och tänkt på hela den dagen. Och det finns kanske någon till som kanske haft liknande tankar som henne. Jag är hemskt ledsen för att jag gör så här mot er. Jag vet inte vad jag skall säga, jag säger själv "men jag jag då hur tror ni jag mått". Men efter att fått pratat med mitt X. Så har jag förstått att jag inte kan förstå vad jag gör mot er. Jag bryr mig om er, och jag har gråtit många lite för er, jag vill bara vara i fokus ibland, då det handlar om mig. Och jag borde då kunna lyssna på er, men det kan jag säga att jag är dålig på. Jag vill veta hur ni mår, men jag tar det väldigt personligt om ni inte skulle må bra.
Den som står ut med mig nu, får väl inte så mycket tillbaka mer än att jag en dag kanske mår bra. Och det är kanske inte något jätte bra pris med tanke på vad jag utsätter er för.

Jag har svårt att se något bra med mig, men jag får höra bra saker om mig. Kan de stämma. Så mycket skit jag ger er i min närhet kan väl inte jag klassas som en bra person precis.

Baj baj facebook.

2011-11-21T23:00:00.001+01:00

Jag har för ett tag sen gömt allt på min facebook. Och nu är den borta. Jag har ingen iPhone app i heller. För att jag skriver saker där som sårar folk jag älskar, och det vill jag inte. Man kan sitta och titta på sin facebook i bokstavligen timtals utan att göra något egentligen. Vill jag yttra mig till världen har jag min blogg (som jag i prensip gör samma sak med, sårar folk).

Dagen har varit väldigt upp och ner. Jag har med mina tankar sårat någon jag älskar väldigt djupt. Ja jag kan inte råför mina känslor. Men jag kan ju kanske välja mina ord och handlingar lite bättre. Hon har stöttat mig och hjälpt mig hela dagen, trotts att jag skällt på henne för att hon ställer till det, det har hon ju inte. Hon vill mig bara väl, även om det är omöjligt att se när man är arg/ledsen ibland. Och tack vara detta idag tar hon ytterligare ett steg bakåt från mig, vilket inte är så konstigt. Men det är ju inte det jag vill, så då får jag tänka om.

Jag kommer inte sluta med min förvandling eller så absolut inte. Det är det ända jag vet är rätt. Men jag skall försöka vara mer försiktig om hur jag yttrar mig och vad jag gör. För denna person är väldigt viktig för mig! Jag har gråtit många liter idag. Och jag hoppas dagarna framöver ger mig något värt att kämpa för. Ger mig min glöd tillbaka.
Jag är så långt ifrån den Patrik jag en gång var, glad, sprallig, busig, positiv. Och ändå inte ett ända steg närmre den Isabelle jag vill vara.

Tack till er som stannar i mitt liv!

Ps. Vad sören skall man nu göra på sin tele det sista man gör innan man somnar, när man inte har facebook. Ds

@Nip, @Tigrinnan

2011-11-21T18:14:00.000+01:00

"Är inte livet värt att leva för, är det nog inte heller värt att dö för, eller?" Det kan vara sant. Men anledningen till att jag har de där tankarna är för att göra livet lättare för alla andra, inte för mig själv. Så fort jag tar för mig eller gör något jag vill så får jag bara höra hur dåligt andra mår.

Nip, vad du baserar ditt uttalande om att jag är en fin person på känner jag att jag gärna hade hört av en främling. För jag ser inte att några fina egenskaper utstrålas från mig. Men jag tackar så mycket för ditt ord val.

Jag ser dock inte att det bästa jag har är framtiden. Faktum är att jag har väldigt svårt för att tro att framtiden kommer med något gott. Allt som är bra ligger bakom mig, hur kan då framtiden vara något att längta efter?

Jag känner hellre inget alls än att lever med denna smärta, Tigrinnan.

Det låter som jag är väldigt kritisk till vad ni skrivit till mig. Men det är jag långt ifrån. Jag läser och tänker. Jag har tänkt så otroligt mycket det senaste dygnet, och uppenbarligen alla runt mig oxå. Jag är hemskt ledsen över att jag har svikit er ännu en gång.

Jag säger ärligt att, ni som oroat er har inte varit för intet. Jag var närmre nu än jag någonsin varit förut med att avsluta mitt lidande. Närmre än vad jag någonsin kommer erkänna för någon (förutom min psykolog).
När jag är så nere, så går jag in i någon slags bubbla och kan inte se något mer än just mina innersta tankar. Jag klarar inte av förnuft eller något logiskt tänkande, allt stängs ute. Så den som säger att jag skall tänka på mina barn kan lika bra vattna gräset på vintern. Mina tankar har varit att jag gör alla besvikna så fort jag yttrar mig, oxå tänkte att på grund av att jag älskar de runt om mig, så är det bäst att jag inte lever. För då gör jag dom bara besvikna en ännu gång. Sen kan dom gå vidare och så slipper jag såra dom gång på gång.

Jag har varit så här ledsen många gånger. Och det som fick bägaren att rinna över denna gång var att slutet mellan mig och min sambos förhållande var mer verkligt. Jag skyller inget på henne, det är bara mina egna känslor. Jag är tvärt om mycket tacksam över vad hon har gjort för mig genom alla år.
Jag klistrar in ett stycke som kommer från något jag skrev tidigare idag.

Jag är mycket tacksam för några saker som hänt. För mina barn!!! Som är så underbara...

...En av de bästa händelserna i mitt liv är när jag får ett sms där det står "JA JA JA!", som var beskedet om att min sambo var gravid med min dotter.
Jag är tacksam för alla år, för alla timmar, för var sekund, jag fått med min sambo. Och även tacksam för min förra chef Jessica som gav mig en chans. Och tacksam för min nuvarande chef Malene som trodde på mig och gav mig så mycket. Tacksam för alla timmar på skype med Micke. Är tacksam för att jag fått en normal uppväxt. Är tacksam för att jag fick den mamma jag fick!

Jag mår inte helt hundra än. Det gör jag verkligen inte. Jag känner mig väldigt skör och känslig för kommentarer fortfarande.

Men jag föddes som en man, men tänker fan inte dö som en! Det är en sak jag är säker på nu. Och den tanken skall jag försöka hålla även i jobbiga stunder.

Nu vill ju några att jag söker till akut psyk och lägger in mig. Och jag förstår var detta kommer ifrån, jag förstår detta nu när jag har alla hästar i stallet. Hästarna kommer säkerligen rymma fler gånger, och jag hoppas att ni är lika vaksamma då. Men just nu gör jag vad jag kan för att gå vidare. Jag känner inte att en psykolog kan hjälpa mig just nu. Jag har tid senare i december till en, då skall jag berätta vad som hänt det lovar jag.

Lika mycket som jag älskar min (förre detta) sambo. Lika mycket hatar jag mig själv för vad jag är.

Happy, Transgender Day of Remembrance

2011-11-20T17:41:00.003+01:00

(en.wikipedia.org... mer info om Transgender Day of Remembrance)
Hur har din söndag varit... Jo då fram till lunch så var det bra, hade planer inför en riktigt god midag, inbakad fläskfile osv, tänkte bara mysa och kramas hela kvällen med J.
Istället så blev det att ligga och gråta i soffan resten av dagen och kvällen. Fundera på om det finns någon anledning att stiga upp och sköta sitt jobb i morgon. Funderar på om det finns någon anledning att stiga upp överhuvudtaget i morgon. Ja jag är en smula drama queen, så ni får ta detta inlägg på allvar om ni vill eller bara jag som över reagerar. Jag bryr mig inte.

Jag ligger i soffan och funderar på vad jag skall spela in och säga till mina barn, så dom har en förklarning på varför. Jag funderar på vad jag vill ha skrivet och sagt till alla i ett blogginlägg. Jag funderar på om det gör ont att dö. Om det gör mer ont än vad jag har nu. Jag tänker att det gör bara ont en gång i så fall. Jag vill inte ha era "tyck synd om mig" kommentarer, dom skiter jag fullständigt i. Det är bara tomma ord. Jag hade behövt någon hos mig för länge sen. Men ingen som brytt sig, det är försent nu. Jag gör vad jag kan på egen hand nu.
Jag jobbar i morgon men ser ingen mening med att gå dit, ser inte att jag kommer behöva betala någon hyra några fler gånger. Så länge tror jag inte att jag håller ihop. Jag har en psykolog, och ett akut nummer att ringa till, men varför skulle jag?
Jag mår inte bra, inte ett dugg.

Orkar inte

2011-11-20T12:20:00.000+01:00

Är sårad, ledsen!
Orkar inte mer, vill inte mer... gråter

Livet kan vända snappt!

2011-11-19T00:07:00.001+01:00

Jag tycker jag är duktig! Tänker inte på något specielt utan bara rent allmänt, när det gäller jobbe jag. Snart arbetat i 2 år. För 2 år sen våga jag knappt drömma om att jag skulle få ett jobb någon dag. Nu väntar jag halv otåligt på att jag skall bli butikschef. Utan för jobbet är jag inte den samma, önskar kanske att dom kunde blandas lite mer. Jobbe jag pratar med random folk, är social, och glad. Jag gör saker ordentligt och skjuter aldrig upp något. Så skulle jag inte riktigt beskriva icke jobbe jag ^^,
heeeelt tvärt om faktiskt. Känner mig från jobbet så skulle man nog aldrig tro att jag är som jag är här hemma.
Vist har jag kommit i ordning i min lägenhet. Men dock så borde alla sladdar fixas, läggas snyggt längs lister, mina kläder borde vikas in inte slängas in i gadroben m.m.
Barnen är hos mig denna underbara helg!!! Jag saknar till och med min sons konstanta skrik och gnäll för diverse saker.

Angående könnsroller. Jag såg på nyheterna för ett tag sen, det handla om något dagis what ever. Nyheten var inte det jag satte fokus i utan att dom redan på dagis dela upp tjejer och pojkar. Det är fasiken skrämmande! Alla tjejer skulle ha kjolar och dansa fint. Killarna hade "tuffa" kläder och danse "coolt". Det är tragiskt! Kom och tänka på det för en på jobbet sa att han ville att nästa gång vi skulle ut och festa skulle alla killar (även jag, tydligen, vet inte hur han tänkte) kostym, och tjererna ha kjolar. När han fråga mig vad jag tyckte fick han höra vad jag tyckte!

Jobbe snack

2011-11-18T00:07:00.002+01:00

"ursäkta, du, tjejen" (jag svarar, jaa?) kunden: "oj förlåt du är en kille, förlåt så hemskt mycket"
It kind of felt good half way in then... No.

Helg i morgon. Skall bli så jädra gött. Är ganska så trött och irriterad på jobbet just nu, i stora hela så tycker jag om butiken men just nu, not so much.
En dag när jag blir butikschef så skall jag ha ordning i min butik.
Min chef tycker väl hon har det nu oxå, är väl bara vi prioriterar olika. Och det finns mer än ett rätt sätt, men jag håller på bli tokig! Och skall man göra som chefen säger eller det som är bäst för butiken? Det är inte alltid samma. Jag har alltid gjort vad som jag blivit tillsagd att göra. Men känner att, nä jag är verken chef eller vise chef men jag vet ändå vad som är bra (tyckte jag var lämpad för vise chefs posten som var ledig nyss, men en annan kompis fick den, helt ok, men ville ju ha den själva oxå :P)
Hade samtal med chefen (som vi skall ha vart år) och allt jag gjorde var perfekt, anledningen till att jag inte fått gå på någon av alla de massor av interna utbildningar vi har är för att jag lär mig saker så snabbt så jag kan det innan utbildningen startat. Det ända som jag själv sa att jag är dålig på är det administrativa, det kommer långt ner på min prio lista. Och är där jag känner jag bör ha LITE bättre koll, för ibland så är där väldigt viktiga saker. Det vet jag. Men vår butik har varit way down rätt länge.
Och personlig utveckling är väl då som jag pratat med mina psykologer om oxå, är att våga ta plats, våga ta för mig, säga vad jag tycker. Det administrativa fixar jag nu, det är klart, in programerat. Och det personliga tycker jag att jag bättra mig på, försöker iaf. Jag och hon som jag är väl närmst på jobbet har två HELT olika syner på några saker just nu. Och jag skall inte ge mig förens jag har fått min vilja igenom nu. Vi har haft lite konflickter vilket jag aldrig ger mig in på i vanliga fall, och jag har stått fast med min fot.

Hur som helst. Mina vitamin tabletter för håret har kommit får dock vänta med hämta ut dom (postförskott).
Där emot har det inte hänt något med hormoner än.

Bort med könsroller

2011-11-15T23:05:00.001+01:00

Vila... Det är vad jag gjort nu i två dagar. Vila och lekt att mitt liv är normalt. Barnen har sovit hos mig och även träffat min "sambo/flickvän" aka mitt X. Hade jag inte haft ont i magen så kunda man nästan tro allt var perfekt :)

Det här med kläder, igen. Jag vill ju ses som en kvinna men vill även ha rätt så slapp look, jeans och t-shirt med något data nördigt tryck, eller någon fyndig txt på för att visa vem jag är. Det är vad jag vill ha. Det är den jag är. Men det är inte specielt kvinnligt och den typ av kläder är inte så bra för min kropps form. MEN hela poängen med detta är att få vara mig själv... Vist vill jag oxå klä upp mig snyggt när man skall ut och fika på stan eller så. Men vardags kläder. Någon kjol och tajts och en uringad topp lär jag nog aldrig ha.
Jag är lite splittrad. Jag tycker att det skall finnas en uppdelning mellan man och kvinna men samtidigt är jag så trött på att man tvunget skall passa in på just en av dom. Ja jag känner mig som kvinna, och tänkt leva som det. Men i vissa situationer så känner jag mig som lika mycket man. Och ofta så tänker man värken eller och bara är.
Nä bort med kännsroller hade nog underlättat mycket för många. Många transexuella som kanske inte behöver go "al the way". Jag vill utan tvekan bli av med mitt dinglande organ, och absolut ha bröst! Men samtidigt kanske leva mer som en man än en kvinna, det vet jag inte faktiskt. Just nu vill jag bara få rätt kropps delar. Sen hur jag lever mitt liv sen får jag ta sen helt enkelt

Äntligen helg

2011-11-14T01:43:00.001+01:00

Fy sören! Nu tar jag helg (2dagars ledigt)! Denna helg har varit galen. Jobbet, herregud säger jag bara. På detta så har jag magkattar eller nått. Och kunde inte få ledigt på lördag. Ringde halva skåne på lördagen men ändå ingen ersättare. Dock känns det inte så chokerande då var gång jag velat eller behövt vara ledig så har det aldrig gått.

Logopeden har hört av sig. Jag fick ett brev om att dom kommer höra av sig snart. Ganska lustigt, men men.
Jag har även fått en tid till psyk i Hässleholm. Prata om lite allt möjligt inte bara mitt trans.
Så bara det viktigaste kvar! Hormoner! Jag längtar så efter dom. Att äntligen få börja utvecklas, åt rätt håll.

Den nördiga biten av mig vill nämna att jag har fått en beta invite till Star Wars the Old Republic! Så sjukt skoj att jag snart får spela, om bara ett par dagar eller en vecka eller så. Jag är helt hypad. Jag vet exakt vad jag vill spela. Troligen lär jag spela på 2 servrar. En PVE och en RPPVP. På pve kör jag med en smuggler gunslinger. Och på rp en jedi consular sage. Hela mitt upplägg på att spela jedi känns som bortkasstat på en icke RP server. Men får se hur det blir. Spelas skall det iaf. Och jag har ansökt om semester när det släpps (15 december, räknar jag med att få acces iaf).

Nu skall jag sova. Imorgon kommer mina älskade barn hem till mig <3

Så börjat med hormoner?

2011-11-11T22:05:00.006+01:00

Hur har dagen varit på jobb idag? Jo då tackar som frågar...

Den har varit så bra och jag har varit så snäll och lugn så att han jag jobbade med fråga lugnt och fint "så du har börjat med hormoner nu då?" VADÅ SER DE UT SOM JAG HAR PMS ELLER! Nä det sa jag inte meeeen. Detta har varit en riktigt hemsk dag ja.

[redigerat, tagit bort största delen av inlägget. Inlägget inehöll massa svordomar och förbannelser över mina medarbetare som inte använder huvudet när dom jobbar utan bara plånboken. Så med tanke på att jag inte vill vara den bidragande faktorn till att ... ja alla hatar mig så tog jag bort mitt gnäll]

Tur för stammisar, för jag hade ALDRIG handlat i en butik som ser ut som vår!

Jag är näjd med vad jag får, men ändå undrar man

2011-11-10T23:53:00.001+01:00

Jag oroar mig för en sak. Ja egentligen många fler saker men en sak jag tänkte blogga om iaf.
Min framtida ... vagina låter så hmm, ...mus, ...köns organ post op. Jaja ni fattar. Känns lite lustigt att skriva om mitt organ men i alla fall. Jag vet att det finns en del lyckade operationer som ser ut som om vilken kvinna som helst främst operationer från Thailand. Men jag har även hört att i sverige så är det svårt att få till det helt perfekt (även om vi är väldigt duktiga), har hört att det är svårt att få till innre blygläppar. De kommer i varrierande storlek hos cis kvinnor men ändå att ha nada känns lite wierd, eller? Finns det cis tjejer med i stort sätt obefintliga innre blygläppar? Jag vill veta.
Detta är ju enbart min sak, och min framtida partner men ändå en viktig sak.

Måste. MÅSTE gå ner i vikt nu. Nu får jag snart hormoner (då man minskar sin fettförbränning tydligen, hur orättvist låter inte det. Tjejer skall vara smala men ändå går de upp i vikt snabbare). Ingen potatis, pasta, ris eller mjöl. Inget chips eller godis. Ingen läsk! Dock har jag inte drukigt så mycket läsk på ett bra tag. Och jag äter morötter och dippa. Är dock svag för nudlar och choklad.
Skall även sätta min träning cykel i bruk. Vill gå ner 15 kg till (från starten så har jag faktiskt gått ner 8 kg. Dock stampat på samma vikt länge nu). Så kanske jag kan bli en skaplig kvinna, starkare och tjockare hår på det så börjar det likna något.

Men det här med kläder. Har ju nada pengar nu för tiden juu :P Men måste köpa helt ny gadrob. Och skor. Jädra skit.
Skall jag go all girly nu? Eller vågar jag inte än. Det är det jag vill, sluta vara man. Men vågar man... ... Nä troligen inte.

Än så länge är mitt flyttande precis som jag förväntat mig. SKIT tråkigt och ensamt. Även om jag gör precis samma nu som innan så saknar man ändå att ha allt liv runt sig :(
Älskar mina underbara barn. Älskar min flickvän (förre detta om man skall hänga upp sig på detaljer)

Facebook rehab

2011-11-09T23:50:00.000+01:00

Börjar med att tippsar om Svenskars hemliga liv som gick på TV3 om transexuella, http://www.tv3play.se/play/257425/ (och är ni riktigt intresserade så är här Hannas hemsida http://gothbarbie.se/).

Jag är på ett personligt rehab. Jag tänkte nämligen sluta med facebook. Och även blogga (därför bloggen var låst tidigare idag), men tänkte igenom saken och tycker nog att blogga är ändå lite värdefullt för mig själv. Men fejan där emot bara slöseri på tid och energi. Vill ni nå mig nu mera så är sms, skype eller bloggen det bästa.
SMS för att jag inte nån jädra teckning på telen dit jag flyttat, grrrrr!

På jobb idag så var där en kund i kassa kön som använde mitt namn. Isabelle. Underbart <3
Även min kära medarbetare säger Bella när han kommer ihåg det, så där 50/50 med namnen. De flesta är hyfast duktiga på att använda mitt namn. Men de suger verkligen på pronomen! Det vill säga de säger alltid han. Jag vet att de inte gör det med vilje, utan de har bara inte lärt sig än. Och det är aldrig tid att rätta dom i heller, för kunden skall gå före mitt tjaffsande om pronomen.

Jag blev så lycklig så spänd. Jag fick en tid från vården, stod stämplat Malmö... och då tänkte jag HORMONER!! Men näpp, tid till hjärnskrynklaren vist är det bra det med. Känns väldigt behövande just nu och så, men det var ändå suck.

Jag bor i min lägenhet nu. Känns hemskt, sover dåligt. Jag vaknar för det lilla minsta, en knarr i sängen och jag är klar vaken. Gud vad jag saknar min *mummel mummel* förre-detta. Hon är verkligen mitt allt. Jag känner mig så tom nu.

Allt är i ordning i lägenheten i stort sätt. Lite sladdar som skall snyggas till och kläder som skall in i gradroben. Men jag vägrar att lägga in några kill kläder där! så är det bara.

Snart jul månad. Det bästa med det är att jag kan ha mössa på mig på jobbet. Tomteluvan åker på en vecka innan 1e advent. På tal om jul, så skall jag spela med min gubbe när alla sitter med sina nära och kära. Ja jag tycker lite synd om mig där. Men jag skall få en middag med *mummel mummel* FLICKVÄN, ja jag säger flickvän, och mina kära barn.

Så nu varför kan jag inte bara var glad för att en del ser mig som Isabelle? Utan deppar för allt annat...

Ensam så är jag ingen

2011-11-09T01:17:00.001+01:00

Jag är en smula rädd. Okej jag är väldigt rädd för att sova i min egen lägenhet mitt hjärta dunkar väldigt snabbt nu. Jag är rädd för att vara ensam. Är hellre i ett förhållande som inte funkar. På en plats där jag inte är omtyckt för den jag är. Jag vill inte vara själv! För jag är ingen, jag är inte så betydelsefull som dom jag vill vara med är. Ensam så är jag inget.

Vem är jag? Jag vill vara feminin, jag vill helt utesluta de sista manliga sakerna i mitt liv så gott jag kan nu när jag är "fri", nu när jag bor ensam och inte får några synpunkter på allt (good and bad). Jag vill inte ha mans kläder, men vågar inte gå i tjej kläder. Vilka kläder tycker jag är snygga? Vilken stil, nu tänker jag både på mans kläder och tjej kläder. Dock finns det inget på mans sidan som lockar. Tjej kläder då... Jag tycker om jeans, jag tycker om roliga motiv på tröjor, jag tycker lager är snyggt, hood tröja med en långarmad tshirt och sen en skjorta under. Snyggt. Men inte så värst kvinnligt, vilket är det jag vill vara. Bläää för att vara så villsen. Nu vill jag bara gräva ner mig, eller bara sova och dusch dagarna ut, glömmas bort. Slippa alla frågor om mitt liv, om att vara transexuell, om hur jag mår... Det är inga frågor jag kan svara på ändå.
Jag känner mig villsen, ledsen. Jag ser inte riktigt något positivt i mitt liv nu. Mitt online spel släpps om en månad. Då kan jag dränka mig i gaming igen. Slippa tänka. Önskar jag hade någon att dela mitt liv med, någon som stötta mig och hjälpte mig vidare med att orka med min resa, när jag är ledsen. För ibland vet jag inte hur jag skall orka. Och jag låter alla bara köra över mig. Det är mitt sätt. Jobbet. Även mitt X, även om hon inte är den som kör över folk så. Utan när det finns någon med en egen vilja lägger jag mig med en gång.
Jag vågar inte berätta visa saker för min sambo... mitt X. Obetydliga igentligen men hon kanske hade blivit lite sur, och då kan jag inte stå för vad jag tycker. Bläää för livet. Bläää för att jag är så bläääig av mig. Bläää för att jag inte vågar vara egen

Hårkontroll

2011-11-08T15:35:00.002+01:00

Så har jag beställt lite vitaminer som skall få mitt hår (och naglar) starkare. Var gång jag tar handen genom håret får jag en hårboll stor som en tennisboll. Ja en smula överdrivet men mitt hår har blivit väldigt skört nu på det senaste. Om det är för att jag har längre hår nu eller om det är för all stress och ångest vet jag inte. Men men skadar inte att prova, beställde något som hete Hårkontroll Bionutrin. Får se om det får mitt hår att stanna på mitt huvud iaf.

Hur kvinnlig ser man ut egentligen

2011-11-06T21:30:00.001+01:00

Jag har "flyttat". Dock har jag inte sovit en ända natt där än. Jag och min älskade har lite svårt att släppa taget om varandra.
I min lgh är där väldigt tomt, men ändå inte så farligt som jag tänkt.
Och för första gången på länge blev jag nu påmind om hur det är att längta så efter löning. Förr när vi haft 2 inkomster så har vi ju haft så vi klarat oss utan att lägga ner så mycket energi på att tänka på pengar. Nu är det dock inte det samma längre.

En friend of a friend var ben säker på att jag var en cis(född) kvinna. Och på jobbet idag så var där ett par som stod sidan om mig och letade efter något så sa mannen "fråga hon om hon vet". Jag i mitt huvud "WOHOOO".
Men är det så. Ser jag kvinnlig ut för alla som inte känner mig? Jag ser själv inget kvinnligt i spegeln.

Föresten. Det går aldeles utmärkt att blogga medans man duschar, bara så ni vet :)

Har mycket att stå i

2011-11-04T13:47:00.001+01:00

så jag bloggar någon annan dag. Kommer jobba mycket nu oxå. Men flytten har gått bra, tråkigt att lämna sin sambo bara. Har dock inte sovit i den nya lägenheten än.

Berättat för barnen

2011-11-01T00:14:00.001+01:00

Vi har bara skjutit upp det i 2 månader. Berätta för vår dotter alltså, att jag skall flytta.
Men vi berättade det för henne idag. Och jag blev väldigt chockad över hennes reaktion. Hon blev glad, riktigt glad. Skratta och blev helt hyper. Vi emmm förstår du vad vi menar.
Min dotter och jag åkte och kollade på lägenheten. Visa vilket rum hon skulle ha osv. Så hela dagen och kvällen har hon varit hyper över att jag skall flytta.
Chocken kommer väl senare när hon får leva i det. Och det sa vi till henne det är helt ok att bli sur, arg, ledsen osv.
Hon börja rabbla massa saker jag måste köpa. We gott one wierd kid.
Tycker ändå att vi gjorde rätt nu så här i efterhand. Att vänta med att berätta det. Nu är det lite mer verkligt, hon fått se lägenheten osv.
Tanken är väl att jag skall vara helt utflugen till helgen. I morgon skall jag köra till ikea aldeles ensam och köpa massa saker :/
Som tur är så har jag min älskling som stöd även om vi inte är till sammans.

Flytte dax - Storarum

2011-10-31T15:05:00.003+01:00

Flytte dax - Barnens Rum

2011-10-31T15:03:00.002+01:00

Flytte dax - Mitt rum

2011-10-31T15:01:00.005+01:00

Flytte dax - Kök/Matrum

2011-10-31T15:00:00.003+01:00

Flytte dax - Kök

2011-10-31T14:59:00.003+01:00

Im the man

2011-10-30T01:04:00.001+02:00

I helgen händer inget mer än att jag spenderar min allra sista helg med min underbara sambo. På måndag hämtar jag nycklarna till min nya lägenhet :(

Vi var på ikea idag. Jag handla lite små saker som är nödvändiga. Stekpanna, tallrikar, bestick, vitlökspress. Sånna där billiga saker som var för sig kostar väldigt lite. Men tillsammans kostar dom tydligen 2200 kr :S
Är det någon som läser som vill sända ett litet "care package" så får det gärna innehålla: handukar, gardiner, blommor (som inte dör så lätt), skålar, ungs formar, bak tillbehör (allt från bunkar till deciliter mått till kavel), (hall) spegel, verktyg, vägg pynt och annat pynt.
Vist villjag sätte min egen prägel på mitt hem men det tar tid. Nu får jag konsentrera mig på att fylla ut så inte det ekar i lägenheten.
Mina barns rum lär väl oxå bli ganska så kalt.
Med tiden så går det väl bättre.

I helgen har jag lovat min sambo att leka en man ^^,
Sista helgen tsm. Men jag gör det för mig själv. Om ett tag börjar jag med hormoner (längtar, alla efekter och biefekter, åhhh drömmer), och vill prova en sista gång att detta är rätt val jag gör.
Det börjar med ångest så klart. Ångest att inte ha bh på mig, kan väl komma som en chock för några att jag redan använder bh. Men även vi (än så länge) platt bröstade tjejer får väl ha bh om vi vill, för att känna oss lite mer hemma i rätt kön. Det känns väldigt blottande att inte ha bh på sig. Och så skulle vi till ikea. Eny who, inga trosor och inget smink!! Omg! Jaja.
Jag försöker hitta min väg som kvinna. Och att låssas vara en man kanske är en väg att hitta rätt. Ärligt så när vi var mitt uppe i allt så mådde jag mest dåligt för att jag köpter saker till mitt eget hem, saker som jag ville ha, utan att behöva få det "godkänt", bläää, inget kul. Mådde inte dåligt för jag ej hade bh, smink saknade jag så fort någon titta på mig. Jag skana att vara tjej ett par gånger, inte för att det är så stor skillnad men jag sågs som man nu och försökte inte smällta in som kvinna. Vist var det skönt att inte ha ångest för att men ser ut som ett freak. Men känns ju inte bra att inte få vara sig själv i heller.
Ny dag i morgon. Får se hur det går då.
Men det känns konstigt att "vara" en kille nu. Har sett mig som en tjej ganska länge nu, och det känns mest naturligt även om min kropp inte matchar.
Godnatt.

Ps. Vi kolla på film, sambon somna så klart. Och jag satt länge och bara titta på min vackra som sov. Som jag inte kommer få se något mer. Gud vad jag saknar henne redan. Det är inte kärlek mellan oss som gör så att det tar slut. Tänk på det diverse familje medlemmar när ni pratar med oss. Ds

- xoxo Isa

Framtiden...

2011-10-28T00:52:00.001+02:00

Hans och Atilla sa att jag inte kan säga vad jag önskar utav av framtiden. Jag ser det som att en positiv sak, drömmer man inte så kan man inte bli besviken. Men om jag nu skall fantisera. Så vad är det jag egentligen vill, vi säger om 5 år.
Hans och Atilla sa att jag kanske är rädd för förändringar. Men det känner jag inte att jag är. Det jag vill ändra på i mitt liv är mest min kropp. Och hur andra ser mig. Jag vill inte att någon skall veta att jag inte varit något annat än kvinna hela mitt liv. Men det är omöjligt.
Ärligt talat så hoppas jag att min sambo klarar av att ta mig för den jag är och vi blir tillsammans igen, och gifter oss. Jag ser inte någon annan i mitt liv än henne. Jag jobbar troligen kvar på Netto, antingen som BBC i min nuvarande butik, eller kvar som förste assistent, för jag tycker om 16177 ganska mycket faktiskt.
Jag trivs med att vara en data nörd och spelar gärna mina online spel fortfarande, mmos. Alltså inte några stora förändringar.
Så då kommer vi till det ytliga. Och jag önskar bara att jag var normal! Att den ända anledningen till att folk vände sig om när jag gick förbi är för att dom tycker min fru är lika snygg som jag tycker hon är. Detta är min illution, men ser det inte som omöjligt. Jag vet att hon absolut inte är ledbisk. Men jag vet att hon älskar mig! Och kärlek är starkare än man kan tro, den krärlek vi delar är enorm, som lyser igenom även nu när vi gör oss redo för flytta isär. Det är inte kärleken det är brist på i vårt förhållande! Och tror man inte på att kärleken vinner vad skall man då tro på?
Men jag vill nog ha någon modig kort frisyr, tycker kort håriga tjejer som "pull it of" är väldigt sexiga (ja jag vet jag sagt annat förr, men man utvecklas :P). Jag älakar små bröst det gör jag, men jag vill inte ha det >< Lagom är alltid bäst, jag är ganska bred i mig så får jag säga en önske siffra så skulle det väl bli 80C, men håller inte så hårt på det utan det skall se naturligt ut.
Här kan många tänka "bröst gör inte kvinnan", det är olika för alla. Och för mig är det väldigt viktigt. Jag kommer troligen aldrig gå klädd i det mest feminina klädesplaggen som klänning och så, självklart kommer jag testa för vet inte hur det känns. Men jag tror att det inte är något för mig. Men helst av allt så vill jag KÄNNA MIG som en kvinna. Hur det yttre sen artar sig kan kvitta. Jag vet att jag aldrig kommer bli den klassiska kvinna, men jag vill ändå känna mig som kvinna. Nu vill jag VARA en kvinna och känner mig väldigt villsen som man.
Vist förstår jag att många har frågor och är nyfikna, många vill mig väl osv. Men jag pratar med min sambo om min övergång och med en jädra massa psykologer. Det är kul ni bryr er men ibland är det skönt att slippa alla frågor om min övergång och bara behandla mig som den kvinna jag strävar efter att vara. Ingen speciell kvinna utan bara en i mängden.
Detta inlägget blev väl inte som jag tänkt. Här döck inte upp några vissioner om min framtid. Jag vill bara vara mig själv, älskad för den och ta tiden som den kommer.
Känns hemskt att prata positivt om sig själv, känns hemskt att "ta för sig", jag är inte värt något tycker jag. Finns miljoner av personer som är mer intressanta och stabilare och normalare. Avslutar med bläää

- xoxo Isa

Dr. x2 möte nr3

2011-10-26T22:03:00.000+02:00

Hans och Atilla är exklusiva och man träffar dom enbart ett fåtal gånger. Tiderna man får hos dom bokar man INTE om (vilket var väldigt nära idag på grund av bla. bil problem) Vilket gör att det känns pest att prata med dom för det är dom som håller hela beslutet om min utredning. Precis som dom gjorde så väntar jag till slutet med att berätta vad som beslöts idag.
Jag är en optimistisk pessimist. Känns som det. Jag har alltid ett glatt humör och skämtar och har kul. Även om det är en mask så är det så jag lever mitt liv. Hans och Atilla har dock (och jag håller med dom) kommit fram till att jag har absolut ingen självkänsla eller självförtroende, och hatar mig själv och min kropp. Jag är väldigt pessimistisk och ser ingen framtid, vare sig som man eller kvinna. Lever lite utan ett hopp. Vilket oxå gör mig väldigt deprimerad. Deras utlåtande, inte alls exakta ord, men var det vi prata om idag.
Jag har haft extra tider hos en psykolog i Lund, men blir nu skickad till Hässleholm för mer regelbundna möten.
Detta har inget med deras utlåtande av mig och min könsdysfori. Utan var en allmän oro från två doktorer.
Jag har väldigt svårt att få uttryckt mig rätt. Jag kan svara på frågor och förklara väldigt "luddigt" (för att jag inte tror på mig själv). Och dom sa även att jag har det nog ett rent helvete, eftersom jag alltid försöker vara alla till lags. Jag vill inte göra någon besviken, det är sant det vill jag inte. Vare sig det är en kund på jobbet eller min mamma. Jag vill att alla skall må bra, jag vill inte vara orsaken till någon annans olycka, komiskt kanske just med tanke på vad jag just kommit ut med. Vilket är en omöjlig uppgift så klart.
Jag är, håll i haten... en drama queen. Mina kännslor kommer inte rätt ut, och jag har när det blivigt för mycket för mig sagt att jag inte vill leva. Så är inte fallet. Jag vill leva. Men vet bara inte hur.

Hur som helst så bevilja dom mig hormonbehandling! Jag vill skrika av glädje men känner att det får jag inte. Jag får inte vara glad för min framgång. Jag ville bara slå volter och krama Hans och Atilla när dom sa det, men hindra mig själv. Då tar jag plats. Det får jag inte. *dumma mig*slår mig i huvet*dumma mig*.
Dom skickar en remis till hormon doktorn jag var hos och säger att jag får börja, så hon hör av sig. Ingen aning hur lång tid detta tar.
Och nu i och med detta. Så även om jag vet att jag vill så skall jag rannsaka mig själv ännu en gång, tänka på framtiden, vilka konsekvenser allt kan få osv. Ja just det jag tänker igenom saker tusen gånger innan jag gör det, iaf när det gäller detta.
Det blir även skickat en remiss till logoped. Som skall hjälpa mig med röst men även ordförråd och andra tips o trix som kan få mig att se mer kvinnlig ut.
Så trots en hemsk start på dagen med min bil så slutar den gott. Önskar bara min glädje vill titta ut oxå, så jag inte ser otacksam ut. För jag är glad, väldigt glad!

Känner mig ihålig

2011-10-25T22:18:00.001+02:00

Kan inte sluta gråta. En halv jobbe dag till sen skall jag gå i koma i en vecka. Jag ser inget ljus alls, ser inget bra, enbart mörker! Varför skall man fortsätta leva?

Nalkas ångest

2011-10-24T23:20:00.001+02:00

Ångesten börjar komma. Jag har haft andra tankar som har distraherat mig ett tag nu. Men snart skall jag ner till Lund, till Hans och Atilla. Och förhoppningsvis få min dom! Stur knut i magen igen. Jag vill så gärna få börja med hormoner. Jätte orolig över att jag inte skall få. Vad gör jag då lixom :/ Förutom att gråter blod och ... Nä fy hur skall jag klara av att dom säger tillexempel att jag får vänta ett halv år till eller att jag inte får alls. Vilket som känns som en döds stöt just nu.
Det är verkligen på hoppet jag lever.

Om en vecka flyttar jag *gråter*. Kommer inte kunna flytta. Jag lär stanna här ett tag till. Men jag har en egen lgh iaf om en vecka. :( Känns inte alls bra!!
Nu skall jag krama om min sovande sambo och låssas som om allt var bra, gud vad jag älskar henne! Kommer alltid göra och inget kommer ändra mig! HON är det bästa som hänt mig!! ❤evig kärlek❤

- xoxo Isa

Skall aldrig dricka ^^

2011-10-23T23:03:00.000+02:00

Nu så här efter jag varit ute o festat. Jag kanske skall börja föresten med att sist jag var ute o festa var för 1 1/2 år sen typ. Och innan det massa år. Så festa är inget jag gör så ofta nu mera. Och lär nog inte bli av så många ggr till i heller. Vist hade jag sjukt kul men dagen efter... Orka! Skall jag festa så blir det inte så mycket supande utan bara kul utan sprit, eller med väldigt lite sprit. Skall jag dricka alkohol blir det hemma ensam framför datan, låter patetiskt men fasiken lika kul och när och bra till sin egen säng, inget strul, bara kul. Göra ett fylle raid på wow eller swtor. Men ja det lär ta ett tag till innan jag åker och festar igen.
Jag ångrar absolut inte något på festen ...*tänker*... nä, inget. Men jag kan vara lika koko utan sprit.

- xoxo Isa

Party party

2011-10-22T23:38:00.001+02:00

Jag borde kanske inte blogg nu med alkohol i blodet men jag gör det ändå.
Har faktiskt väldigt kul och känns som verkligheten
Som om verkligeheten försvinner. Det värsta är att jag är så jädra kissig. Men det bästa är att alla är på samma våglinje. Min butiks chef är min drink granne. Vår noll timmars anställd är den som tar plats

Just nu: Jag såg Kims rumpa (förlåt min kära sambo din rumpa är finare)

Jo vist är jag lite deppig för de två tjejer som är..
Again just nu två killar grrr puss på var kind och bild bevis :P
... De två tjejer som är här är typ 1000 ggr snyggare än jag. De har klänning/kjol och så vidare. Riktigt girly girl. Önskar bara jag kunde vara 100> wommen. T.T
Det ände jag kan tänka på är min sambos kropp som jag inte kan få igen :(
- xoxo Isa

Stil polis sökes!?

2011-10-21T23:31:00.001+02:00

Jag hoppas att om det finns någon annan transexuell som läser, att ni inte tar illa upp av mitt inlägg idag. Menar inget elakt.

Kläder! Jag skall ju på personal fest i morgon. Och vill ju vara snygg, Isabelle snygg inte Patrik snygg. Jag får dra iväg i morgon och se om jag kan hitta något att ha på mig i affären, lär dock troligen bara få ångest och åka hem tom hänt. Det är så svårt. Vill ju inte se ut som en kille i tjej kläder, vill inte se ut som en transa. Utan bara vara jag, smälta in, vara tjej, få odrägliga killar ragga på mig. Och inte nog med att mina kroppsformer är så anti kvinnliga så har jag min jädra "öl-mage". Hade jag kunnat passera som en kvinna hade man kunnat låssas man var gravid i 8 månaden men nu ser jag ju inte så kvinlig ut.
Dock så ligger det mesta kvinnliga bara i huvudet tror jag. Hade jag varit säker på mig själv och haft tjej kläder och bara varit stolt så hade ingen säkert tvivlat på vilket kön jag var. Men det är svårt.
Skulle bara vilja vara och inte försöka hitta mig själv hela jädra tiden. Bara vara jag! Som kille är jag väldigt feminin, men som tjej är jag ganska manlig tror jag.
Har köpt alcohol till i morgon men vet inte om jag skall dricka. De på jobbet vet ju som sagt allt mitt. Men hur öppen blir man egentligen med de som redan vet mycket när man är full. Jag är öppen på bloggen, öppen på jobb, öppen för sambon men det finns ändå saker och känslor som inte hittar riktigt ut.

- xoxo Isa

Ibland är det bara för mycket för mig

2011-10-20T22:17:00.001+02:00

Mitt hår. Jag har typ 9 - 10 cm kort hår ca. Skall man fortsätta odla och se bläää ut en massa månader till eller skall man klippa en tjusig feminin kort frisyr. Finns många som jag tycker om men jag siktar ju på att se så feminin ut som jag kan. Och även om kort hår på tjejer är snyggt så ses långt hår onekligen som mer kvinnligt. Är orolig som sören oxå. Det är inte så att jag är tunnhårig eller skallig men när man duschar och tvättar håret så är nävarna fulla med hår :(
Så man undrar på om man kan ha långt hår utan att tappa allt :/

Om man skall fixa tänderna och fixa sina skulder. Vilket i så fall betyder att jag inte kan köpa något till mitt hem i stort sätt och kommer ha det hemskt fult och tråkigt hemma MEN kan äntligen göra rätt för mig.
Sammanfattning: Tänder, skulder, jobb (väldigt rörigt och bråkigt), skilja mig från sambon, flytta, få beslut om jag får hormoner, allmänt depprition, trött, vinter ångest, kläd ångest, hår ångest, sex ( /onani är väldigt annerlunda nu mera), pengar, nya möbler, bilen behöver lagas, barnen (dagis, skola, mitt transa, dotterns sjukdom)
Det är så mycket som jag har i huvudet nu. Hur skall man orka vidare.
Snart helg iaf!

- xoxo Isa

Location:Allégatan,Perstorp,Sverige

Dö-läge

2011-10-19T22:08:00.002+02:00

Jag vill väldigt ofta börja börja bloggandet med "bläää". Så jag skall nog se till att få en etiket på det i stället.

Hur som helst så var jag och handla kläder idag, eller skulle handla kläder idag. Ångest! Blev inget. Jag ville ha något till helgen, jag skall på personal fest med med mitt jobb, och dom vet allt, vissa kallar mig även för Isabelle. Så ville vara fin meeen. När jag står i affären så ser jag fina kläder men ärligt talat så ser jag ut som en man. Och en man i kvinno kläder är inte snyggt även om det är de kläderna jag vill ha. Så jag höll i ett par byxor, provade dom till och med, satt lite tajt, men ganska ok ändå, dock i grenen så syntes det ganska tydligt att något fanns där (jeans håller det ganska bra på plats, men detta var inte jeans). Men efter att ha hålt i dom och en blus och 2 tröjor ett tag så får jag mindre panik och springer ut till min familj som står och väntar. Kände mig stressad, ful. Buuu för att handla kläder. Jag vill verkligen ha nya kläder men känner mig verkligen mellan könen nu. Vill inte vara och passar inte som man, men är inte en kvinna i heller. Jag hoppas på att hormoner skall få mig ifrån detta "dö-läge".

Orkar inte blogga egentligen

2011-10-17T19:32:00.000+02:00

Man kan säga att jag är inte riktigt på samma ställe som jag var förra inlägget. Ibland har man svackor men då folk visar sitt sanna jag så får man tillbaka sin dröm igen. Är så trött på det som händer i mitt liv nu och orkar inte skriva något egentligen. Jag är förvirrad, men inte vilsen. Jag vet att det är rätt väg jag går.
Just nu är det kämpigt, men om några månader så är det säkerligen mycket bättre igen. Det är så jag tänker annars så hade man aldrig orkat.

Jag är verkligen förvirrad nu!

2011-10-14T18:32:00.000+02:00

Jag börjar tveka väldigt, väldigt mycket! Varför? Jo, för att jag vill verkligen inte förlora mitt livs kärlek! Hon är väldigt viktig för mig och det finns ingen annan som hon. Jag tvekar inte på mina känslor för hur jag känner mig som kvinna eller inte men tvekar på priset och om det är värt det jag förlorar. Klarar jag av att leva som man (ich)...
Min sambo säger att jag absolut inte skall sluta med utredningen för det är detta jag vill. Men det jag vill är att leva lycklig med henne. Jag kommer vara väldigt ledsen ibland, om jag fortsätter leva som en man MEN! Jag kommer vara konstant ledsen om jag inte får leva med min kära.
Man kanske tror att man kommer över kärleken. Men ni som känner mig och kommer ihåg Alek, vet ju hur svårt jag hade med att komma över henne! Ni vet hur jag blev i mååånga år efter hon gjort slut. Och jag älskade henne, men jämfört med min nuvarande kärlek så var min kärlek för Alek en droppe i havet.
Hade jag fått hormoner och sen fått vara butch, eller man utåt så hade jag helt klart kunnat leva med mig själv. Men frågan är, kan hon :/

Han, hon, den, det?

2011-10-12T23:26:00.001+02:00

På jobb idag. Kom in en flicka, med sin mamma så klart, flickan var kanske 7-9 år. Och när hon såg mig fastnade blicken. Jag kunde riktigt se hur hon försökte bestämma om jag var en tjej eller kille. Hon titta på mig länge. Jag stirra inte tillbaka på något vis eller sa något. Barn är barn, och kände inte att hon stirra för att vara otrevlig utan bara för att hon inte viste. Mamman såg inte änns att dottern stannat utan ropa på henne halvägs inne i butiken (jag stod vid frukten, vid ingången, inte så viktigt men). Hade hon frågat så hade jag avarat henne så gott jag kan. Och svaret är att, än så länge så är jag en kille och har ett pojknamn. Fram tills jag får veta något mer.
Men det är intresant och se när folk försöker bestämma könet på mig. Kroppen är ju inte alls lik en tjej, när jag snyggat till mig så kanske jag ser lite ut som en i anaiktet. Så inte så lätt alltid.
Många barn och äldra säger hon till mig (förutom stammisarna som känner mig sen jag började där). Men skall bli skönt att få hormoner, kanske int vad de gör till mitt humör men det de gör för min kropp iaf.

Sjukling

2011-10-11T00:59:00.000+02:00

Igår kväll börja jag frysa som aldrig för. Verkligen skaka och kunde ej ligga still. Sov dåligt hela natten och på morgonen mådde jag ungeför som jag blivit överkörd av en lastbil.
Ikväll så svettas jag och är varm som sören :/
Det var inget kul att sjuka sig från jobbet idag. Är så vitt jag kommer ihåg första gången sen jag började jobba som jag sjukar mig.
Jag mår en smula bättre nu men sen så har jag sovit hela dagen, får jag bara sovit i natt så är det nog bra till i morgon.

Jag undrar hur mycket hormoner kommer ändra mig? Om man tänker annerlunda. För det är ju skillnad på man och kvinna hur dom tänker. Jag trivs ganska bra med mig själv förutom då det faktum att jag är fysiskt en kille.
Men ja, jag har inte börjat med hormoner, så det är inte det som "spökar" än. Det ända jag har gjort är att försöka lyssna på mig själv. Och jag känner att jag blivit mer känslig. Det var något sjukhus program på TVn, och något där fick mig så ledsen. Och så börja sambon prata med mig, suck it up, jag skall inte börja gråta. Och nu när jag titta på transformers 2, så han som har huvudrollen hans flickvän sa "i love you" och jag börja gråta.
Jag har gråtit många gånger framför min sambo, men känns ändå som man inte får gråta för sånt här, för TV. Känns som om det är så löjligt.

Nä nu skall jag se om jag får sova nått

Varannan helg familj

2011-10-09T00:39:00.001+02:00

En lugn och stilla helg. Bråkat en del men det är som det är. Jag är inte förtjust i det men bråket är väl ganska oundvikligt när jag skall flytta snart. Blir en väldigt annerlunda stämning ibland. Jag kan inte riktigt förstå det. Hela mitt liv skall bara *puff*. Min sambo har varit hela mitt liv i så många år och varit viktigare än mig själv. Och nu när jag tänker på min egen inre lycka så *puff*.

Jag jag är så ledsen och orolig. Vi har inte berättat för våra barn att mamma och pappa skall flytta isär. Jag har inte hjärta att berätta det för dom i heller. Då bor jag hellre kvar här.
Skall bli jätte konstigt att inte få ha dom små odjuren hos mig hela tiden. Även om man är trött på deras skrik och bråk ibland så vill man ändå ha dom där. Hoppas man kan vänja sig.
Ärligt så trode jag aldrig i hela mitt liv att vi skulle bli "en sånn" familj. Varannan helg familj :(

Galna priser

2011-10-06T23:09:00.001+02:00

Ganska så mycket pengar, 1000 kr. Ja det kostar så mycket att få byta sitt namn :(
Jag vill så gärna skicka in papper om att byta namn nu. Så jag kan få använda Isabelle. De flesta på jobbet använder det lite smått och är jätte kul. Men känns som jag inte kan begära så mycket av dom när jag måste använda Patrik ändå.
Men något säger mig att jag borde vänta tills jag varit hos doktern i slutet av månaden.
Är ledsen, jag glömmer det men så när jag ser mig i spegeln, framförallt naken, så ser jag en man, inte en kvinna. Vilket gör mig så himla ledsen. För jag känner mig inte ett dugg som man. Är trött på detta nu. Nu får det banne mig vara slut med denna missär.
Att få hormoner är en stor vänd punkt men man skall ändå behöva leva med det jädra skitet mellan benen i minst ett år!! Seriöst!!! Nä för hellskotta, jag vill inte ha skitet där så varför skall ni låta mig ha det där onödigt länge när ni redan bestämt att ni skall hjälpa mig (om jag nu får börja med hormon behandling dvs). Nä skönt att det är helg, och man är ledig. Klarar nog inte av att vara trevlig mot någon just nu. Är så ledsen på insidan.

Who do you love

2011-10-05T23:59:00.001+02:00

Every minute spend not showing your love to the one you love is a minute wasted!
Prioritet är en viktig nyckel i livet. Jag tänker mycket, filosofiskt, på insidan. Svårt att få ut ord och tankar. Med tanke på vad jag just skrivit så skall jag skicka till min älskade mor just nu att jag älskar henne...
Jag är så frustrerad och arg över att jag och mitt X inte kan leva vidare tillsammans. Det är banne mig omöjligt att hitta en som är i närheten så underbar som hon, som är så vacker, som är så galen, som är så snäll, en som stöttar mig trotts vad hon går igenom själv. Det finns massor av saker hon gör som gör mig galen. Men det är just dom sakerna som gör hon till hon. Jag har blivit banad att skriva om henne i min blogg men jag måste bara får säga hur mycket jag älskar henne. Har dock inga ord för att beskriva min besatthet av denna afrodite. Trotts all denna kärlek till henne så kan jag inte förlora mig själv för att få vara med dig. Du kommer bli lycklig en dag och hitta någon annan, och lycka är det ända jag vill dig! Jag hoppas att du en dag kan förlåta mig för allt detta!

20 dagar till döds stöten!

Folk är väl kanske inte riktigt vana vid att jag är så känslig, men att "vika ut sig själv" som jag gjort så blir jag väldigt sårbar. Jag är väldigt, väldigt, väldigt rädd. Rädd för att folk skall tycka detta är egoistiskt. Rädd för att jag skall bli ensam, Rädd för att folk aldrig kommer se mig som kvinna. Rädd för att jag inte längre skall duga och få lov till att ta plats. Rädd att jag inte är värd något. Rädd för att vara oälskad, av vänner, partner, familj.
Det blir aldrig tjatigt att få höra att man är älskad. Dock tycker jag de flesta i mitt liv tar det ganska bra, eller nja, många säger verken bu eller bä. Utan mer att det är mitt val, men man får väl se vem som kan acceptera mig när det går längre, vem som inte säger han till mig fortfarande om 2 - 3 år.
Nä nu skall jag tänka igenom mina värderingar i livet, som jag gjort så många gånger.
I morgon, säg till någon som du håller av att du älskar denna. Sen kan det vara försent. De tre små ord är starkare än man kan tro

Ni ger mig mod

2011-10-04T23:59:00.000+02:00

Är så tacksam för ni tjejer på jobbet som inte bara säger Isabelle och hon till mig (eller försöker säga rätt iaf), skriver Isabelle på lappar som handlat om mig. Ni pushar mig oxå, hjälper mig med mod.
Jag kan tyvärr inte göra mycket mer med mitt namn än, jag tänker då på namnbricka bland annat. Men när jag får reda på om jag får hjälp eller ej (slutet av månaden, om någon kan passa barnen dvs) så skall jag ansöka om namn ändring med en gång hos prv. Sara Isabelle! Även om det doktorn kommer med bara är ett papper så känns det ändå som en bekräftelse på att mina kännslor verkligen är rätt. Och jag vet att allt är startat, att jag får hjälp efter hand, även om det tar lång tid. Men jag hoppas att när jag flyttar, så flyttar Patrik ut för gott... (att skriva Patrik känns inte helt rätt längre, gud vad skönt faktiskt) Och Isabelle flyttar in i den nya lgh.
Nu är allt just så som jag inte vill ha det. Jag står och stampar mellan man och kvinna. Om någon frågar mig nu. "är du en kille eller tjej" (jo det händer att jag får den frågan), så kan jag snart säga att jag är en tjej, även om jag är en transsexuella tjej så är jag ändå en tjej. Och jag kan presentera mig som Isabelle, även om jag har en bas-röst. Skall bli så skönt att få skriva under med Isabelle. Tääänk den dagen körkortet ändras från man till kvinna, vet inte om det står där men iaf passet. Ååååh. Blir som sagt underbart glad när jag får se eller höra Isabelle.

På tal om att jag skall flytta. Funderar på att förbjuda allt kött i min lägenhet. Min svaghet är kyckling. Men vill sluta äta kött med tanke på hur djuren blir behandlade och för att ko och gris inte längre är gott, utan bara något som funkar.
Jag vill göra något med mitt hem. Jag kan allt, som Lotta säger. Men måla, fixa, pyssla ja jag vill göra mig ett fint hem.
En dag kanske jag kan få hem ett ragg. Är väldigt osäker på vad jag vill ha, en man eller kvinna. Kvinnor är så vackra, mjuka goa, kärleksfulla och mysiga. En man känns oxå rätt på något vis för mig, Isabelle. Vill bara vara normal, inte sticka ut :/

Sen så undrar jag hur många utav mina kunder som tror jag är bög!?

Hur hittat man rätt

2011-10-03T22:35:00.001+02:00

Jag gör det igen. Försöker framhäva mig så kvinnlig som möjligt för att min mardröm är att folk skall se mig som en man. Yes, jag lever i min mardröm var dag. Hur som hälst, känna som man gör saker, bara för att det anses vara mer kvinnligt. Som långt hår. Jag vill ha långt hår för att det är snyggt, för att jag vill se ut som en tjej. Men jag trivs jätte bra i kort hår oxå. Känns som jag har för mycket fokus på kvinlighet och för lite på att hitta mig själv. Men det kan vara så oxå att nu har jag left som man i 30...22 år och måste waaaaay över på andra sidan, kvinnliga sidan innan man kan hitta sin väg. Eller kan man hitte rätt med en gång och fortfarande känna sig som en hel kvinna. Nu gör jag inte det. Min röst är hemsk, jag har inga bröst, håret är bara kaos. Men hur jag pratar, rör mig, tycker och tänker trivs jag med. Men känna som om det ändå är väldigt manliga attributet jag har.
Så frågan är, hur får man sig själv att känna sig hel utan att ändra på sig själv?

Jobbet och namn. Jag får lägga mitt namn lite på is. Mina arbetskamrater får gärna kalla mig för Isabelle. Men thats it for now. Min chef var helt ok med allt men viste inte hur det fick gå till. Hon skulle kolla upp det men istället för att vara till mer besvär så kan jag lugna mig tills iaf jag fått ett beslut, och i då ändra namn rent juridiskt och då få använda det på jobbet. Jag vill bli av med allt maniligt, men ja.
Och idag, så presentera jag mig som Patrik för de nya på jobbet :(
Ville inte men allt är ganska rörigt på jobb som det är. Ochsen höra en man säga att hon heter Isabelle gör inte saken lättare. Hoppas bara de nya tar mig lika bra som de andra gjort :/ Orolig! Dom kommer vara en viktig del i mitt liv så. Men känns som jag var så otrevlig och sur på jobb idag. Var så trött! Hela fredagen, hela lördagen och hela söndagen jobba jag, och så börja jag kl 07 i morse, zzzzz.
Nu skall jag sova mer jobb, mer pengar i morgon. Behövs nu så jag klagar inte. Bara påpekar på att jag e sliten.

Syster

2011-10-02T20:34:00.002+02:00

Im someone sister :)
På fejan har en i familjen listat upp mig som sin syster. Det betyder jätte mycket! <3 Naaaww tack kära broder!

Är såååå trött. Jobbat 3 st heldagar, 31 timmar bara fredag - söndag. Och så jobbar jag fram tills torsdag.
Imorgon, hur fasiken skall man presentera sig? Där börjar 3 st nya på jobbet i morgon. Vist heter jag inte Isabelle än eller så, men skall man lära dom säga mitt nuvarande namn när jag har som planer att byta namn till Isabelle snart. Känns lite dumt. Jag vill ju att dom skall lära känna mig som Isabelle, men jag är ju inte direkt så jätte feminin (vist är det många cis tjejer som är mactho idag men ändå), jag låter inte som en tjej! De på jobbet har precis börjat känna mig som Isabelle, alla känner inte helt till namnet än, chefen, vise chefen och en arbetskamrat använder det (mer eller mindre). Vise oxh chefen använder det inte så mer än i sms och så, kanske skall säga till dom att använda det? Åter igen hur skall det gå med kunder, det administrativa? Vi signerar typ allt, får jag skriva under med Isabelle :/
Allvarligt hur skall man presentera sig?

Underbara arbetskamrater

2011-10-01T22:19:00.000+02:00

Tack för supporten på jobbet idag!
Idag sa min arbets kamrat, "men skall du inte ändra namnet i kassan", det som står längst ner på kvittot, "du blev betjänt av". Så nu står där Isabelle, måste dock prata med min chef hur det är med regler och så. Heter ju inte det på några papper eller så än... Och namnskylt? Har en namnskylt med Isabelle, men skall bara våga ta på den oxå (om jag nu får av chefen). Dessutom så har hon jag jobbat med skrivit Isabelle på papper osv idag. underbart att få se sitt nya namn, och att de på jobbet tar det bra.
På den nya telefon listan som vår nya BBC (biträdande butiks chef) skev ut, så står det Isabelle där med.
Men är orolig för våra kunder, så måste prata med min chef först...
Dagens jobbe kompisen har även kallat mig för Isabelle idag, ute i butiken. Känns helt ok, bättre än ok, mycket trevligt, skönt. vill bara få bort allt det manliga nu.
Skönt med support från jobbet, med tanke på det är ens andra hem!

Har fått tid

2011-09-30T16:16:00.001+02:00

Till Hans och Attila. Helt i slutet av månaden så klart. Skönt att jag har tiden nu iaf. Så nu kan jag släppa den oron över när och om jag får tid. Om dom glömt mig eller ej. Och börja oroa mig för hur det skall gå på mötet.

Tjat tjat tjat!

2011-09-29T21:34:00.001+02:00

Fick ett fint sms idag "Hoppas du får en fin dag. Isabelle". Kan kanske tyckas vara what ever men den där biten med Isabelle var helt underbar!! Tackar den personen jag fick detta ifrån för väldig, väldigt mycket! Det betyde jätte mycket för mig att få det sms från denna person!

Och jag tror en arbets kompis prata om mig och sa "henne" men inte helt säker, bra kändes det iaf :)

Jädra tjat om min dr tid men inget idag iheller. Tjatar för att det är det största medelandet jag skall få (när jag är på mötet, inte i brevet) som jag kan tänka mig. Det är enormt viktigt för mig. Och är super orolig :/

Jag skrev igår att jag var lite ledsen men i dag e det ganska lugnt. Hoppas man inte tänker på för mycket saker nu när man skall lägga sig. För det känns som man är nära på att bryta ihop. Dock är det inte helt ovanligt och efter man fått deppa i ett par dagar så känns det ganska ok igen efter så. Tycker dock synd om de runt mig, familj, jobb osv. När jag börjar på hormoner och mitt humör skall svaja ännu mer, och vara ännu ledsnare stundvis.

Som avslutning idag säger jag att jag saknar och tänker på min mor väldigt ofta! Älskar henne massor!

En smula ledsen

2011-09-28T22:47:00.001+02:00

I <3 Komplimanger. Dock har jag svårt att ta till mig dom. En jobbe kompis sa igen att hon tyckte jag var fin i mina byxor. Vist tycker jag det med så lite lättare är det att ta emot det. Men saker som jag inte känner själv är jätte svårt att ta åt sig. men jag är mycket tacksam även om jag är tyst!

Jag har left som man i hela mitt liv, än så länge, så ni tjejer i mitt liv får hemskt gärna komma med lite girly girl tips. Som kan hjälpa mig att ses mer kvinlig. Jag kanske inte alltid följer råden, för vi är alla olika.

Fortfarande ingen doktor tid :((
Mår väl annars sådär. Jobbet är upp och ner, tack gode gud ej för att jag är transexuell. Dom är jätte förstående och kallar mig för Isabelle, via sms och mail osv (har inte fått höra det i ord än tyvärr).
Sen så är det ångest för att jag skall flytta. Starta mitt "nya" liv och så är väl bra och så för mig kanske men väldigt nervös över hur jag skall lyckas utan min sambo vid min sida. Hon har hjälpt mig att fatta bra beslut i många år nu. Vad händer nu då. Men jag försöker se det som en chans till att både hon och jag får utvecklas, och hitta oss själva.
Jag mår bra om man gemför med för ett år sen så mår jag mycket, mycket, mycket bättre!
Dock är jag väldigt ledsen över att jag gör så här mot alla i min omgivning. Ledsen över hur min kropp ser ut (och då menar jag inte mina extra kg). Blir ledsen var gång någon kallar mig för "han". Blir ledsen för att jag inte passar in någonstans. Är verkligen inte en kille, och ser och hörs långt ifrån som en tjej. Längtar tills jag bara kan vara jag utan att må dåligt eller få andra att må dåligt.
Känner att en deppriton nalkas. Känner mig ledsen i hela kroppen. Tänk att få slippa att vara ledsen dagligen.

Too much

2011-09-27T23:19:00.001+02:00

Privat, jobb, yeah...
Jag är tacksam för att jag har ett jobb, så mycket vet jag. Men sen hur det gått till för de runt mig på jobbet kan man ha delad mening om. Och en utveckling för mig på jobbet känns just nu kanske inte helt optimalt ändå. Men just det som handlar om jobbet, vill jag inte ta här och nu.

Den här hemska väntan på en tid! Jag vill få en tid till doktorerna i Lund, så att jag kan bli ledsen, deprimerad och orolig för beslutet som nalkas. Jag vet att det kommer bli så. Jag stal denna från forumet jag är med på, och för henne så såg det ungefär ut så här vecka för vecka på hormoner. Så det är en... resa, för att säga det fint.

Första 2 veckorna.
Ångest, förvirrning, deppig och extremt nedgående. (som om jag behöver mer sånt)

Vecka 3
Allt känns rätt, för första gången så känns det så som det ska, eller så som det borde. (wohooo)

Vecka 4.
Över...kåt...het... (emmm, no comments)

Vecka 5.
Ensamhet och bara ville hitta någon att mysa med. (nooo, känner det redan och har inte flyttat isär än)

Vecka 7.
Första gången på flera år som jag grät igen. (ahhh, det gör jag ofta)

1½ månad.
Någorlunda bröstväxt eller iallafall en annorlunda känsel. (YEAHHH!!)

3 månader.
Kände mig mer feminin. (som förra men med ett "HELL" framför)

Någonstans mellan 7-9 Månader. (this is great aswell)
Lenare hy.

10 Månader.
Hårväxt på kropp och armar avtar lite.

Även lukt och smaksinnena kan bli mer känsligare. Kroppsdoft kan bli annorlunda. Minskad sexlust och erektions svårigheter.
Kort sagt egentligen inga dåliga bieffekter faktiskt

Få tiden at gå

2011-09-26T23:21:00.001+02:00

Vilken omtumlande månad detta kommer bli. Jag skall flytta, jag skall få svar från doktorn. Är de stora sakerna sen finns det massor av andra saker som ligger och gror.
Jag vill bara komma igång med allt nu. Att flytta skall bli skönt. Att få vara sig själv utan att oroa sig för vad sin sambo tycker. Gå klädd som jag vill leva som jag vill, utvecklas. Skönt att slippa höra allt gnäll och allt klagande, allt som man alltid gör fel.
Det skall bli så HEMSKT att få ligga ensam och oälskad i sängen. Få göra allt själv i hemmet. Som ni ser är det nog det bästa som väntar mig och det värsta.
Jag är på G att ränsa min gadrob. Det är slut med kill kläder när jag flyttat, bara en månad kvar ÅNGEST! Jag rensade bland underkläderna idag. Men de vanliga kläderna kan jag inte tömma än. Måste beställa lite basic kläder så man har en start. Så jag får kolla online, mer fridfullt i mitt huvud när jag kollar då ingen ser. När jag är ute så tänker jag bara på att alla stirrar och dömmer mig.

Jag är ganska säker nu, på att jag skall klippa mig. Jag vill verkligen ha långt hår. Men nu får jag prioritera att se mer feminin ut. Så en snygg tjejig kort frissa nu. Och så får håret växa ut där efter.

Jag har bytat namn, och denna vecka hoppas jag får höra mitt nya namn i alla fall en gång. För att få känna hur det känns. Får se om någon vågar.

Tack kära arbetskamrater.

2011-09-25T23:12:00.001+02:00

Så dagens stora thing var middag med alla på jobbet. Och jag kom som mig själv, det vill säga all girl. Från topp till tå. Vilket var hemskt nervöst! Ja de på jobbet vet ju allt om mig och vi har snackat mycket om det så det är inget nytt så för dom. Jag sminkar mig nästan var gång jag jobbar och bh har jag haft ett tag nu. Men ändå var jag jätte nervös. Ville ju vara fin. Och även om jag har haft bh och så på mig så har det ändå varit gömt under de tjocka arbetskläderna. Nu var jag lixom al out there.
Börja med att sätta i mitt löshår, men det åkte av i sista minuten, tack vare J, vilket faktiskt var bra. hon hjälpte mig istället göra mitt riktiga hår snyggt. Vist vill jag ha långt men hellre gå realdeal än fejk.
Men ja jag blev väl ganska snygg, eller, ja jag var osäker som tusan. Och detta är andre gången jag går realdeal men nu var det ändå annorlunda, vi skulle ut bland många folk osv. Så jag var mycket nervös, ont i magen... kollade mig sådär 15 tusen gånger i spegeln. Men J nästan skällde på mig, "JA du ser bra ut". Tack
När jag kommer till jobbet, och kommer till min chef så säger hon, "nämen hallå snygging" och ger mig en kram. En kram från en vän (ja jag anser min chef som en vän oxå, inte så att vi omgås eller dricker kaffe tillsammans precis men hon ställer upp för en, är snäll, hjälper en, ja en vän). Jag kände mig ganska obekväm i mina kläder även om det är så som jag gick idag som jag vill gå alltid. Och den kramen kändes som ett "det är ok att vara som du är". Och alla tjejer på jobbet kommentera mina byxor, och hur fin jag var i dom. Jobbets "sport freak" fick till och med lite ångest över att jag såg så smal och fin ut. Det kändes väldigt jobbigt när jag skulle träffa alla, men när alla bara hälsat och dröst lite komplimanger över en, så kändes det så hemskt underbart att få vara ute, och få vara sig själv. Det kändes så overkligt underbart att bara få vara.

Min chef sa även till mig, att hon hade hört att jag hade bytat namn. Hon fråga de vad jag hade valt. Mitt hjärta börja slå VÄLDIGT hårt, jag halv viskar Isabelle. Hon "Isabelle, Isabelle..... JA, riktigt fint helt rätt". Och jag har för det första inte hört någon kalla mig det på riktigt, bara över nätet, och aldrig sagt mitt namn till någon irl. Men just den sekunden, då mitt hjärta bankade som mest, när min chef viskade, Isabelle, för varje gång hon sa det så kände jag. Ja, JA, det är jag, det är jag. Det kändes så rätt att hon sa det. Även om hon inte använde namnet i sig utan bara "smaka" på det. Jag tror/trodde det skall kännas ovant att bli kallad Isabelle. Men just då kändes det så rätt. Så får se hur det går framöver. Hon frågade om jag ville bli kallad för det ute i affären, eller bara bland oss. Och jag svarade det är helt upp till er idags läget, för mig får ni jätte gärna kalla mig det överallt. Så får se hur det artar sig där oxå.

Men efter idag så känner jag mig mer modig. Känner att det här är så rätt, känns konstigt att känna så här på insidan. Inget jag als är van vid. Så jag skall försöka gå helt öppet snart. Tack min kära chef och vänner på jobb som tar det så bra, tack för ni sa att jag är snygg idag!

Framtiden

2011-09-24T23:21:00.000+02:00

Spänd inför hur livet kommer arta sig nu den närmsta tiden.
Jag väntar på svar från utredningen, skall komma denna månad. Jag har kommit ute med mitt nya namn. Jag lever mer och mer som den jag vill, kläder osv. Jag skall flytta om en månad. Mycket i mitt liv nu.
Att flytta skall både bli skönt så jag kan få vara mig själv alltid, men hemskt att jag förlorar min älskling... mitt allt! Jag ger dock inte upp hoppet än. en dag i framtiden har vi kanske ett liv tsm igen.

Var iväg och shoppa lite idag och vill tacka hon som var med mig (vet inte om jag fick nämna henne eller ej här i bloggen). Men jag vill tacka så hjärtligt för att du stanna och hjälpte mig när jag kollade på kläder och inte slog en tegelsten i mitt huvud och sprang iväg ^^,
Även om jag var "normal" då så var det ju tjej kläder jag kollade på. Blev en tröja, ja och strumpor. Men den riktiga anledningen jag handla var för köpa ny foundation. Kan inte vara utan det när jag skall ut och äta med jobbe kompisarna i morgon juuu.

Namn byte

2011-09-23T22:22:00.001+02:00

Isabelle, Isabelle, Isabelle, Isabelle!
Jo men vist blir det så. Just som jag skrev om igår. Alla får väldigt gärna börja använda det nu. Men självklart så blir jag inte ledsen om du använder mitt andra namn, dock hade jag blivit extra varm i hjärtat om ni skulle vilja säga Isabelle. Och även se mig som hon så klart. Även säga hon trotts jag inte är hos er, om ni så snackar skit om mig >.<
Så nu dyker nya problem upp så klart. hur presenterar man sig för nya folk? Presenterar man sig som Isabelle med värsta mans rösten och skrämmer bort dom, eller får dom att lägga sig ihop kruppen på golvet i en skratt attack? Eller använder man Isabelle mer inofficiellt för vänner och familj? På jobbet? När byter man namn bricka :/ Även där är en känslig punkt, vist skall man vara sig själv men nu är detta ett företag som har hand om kunder och alla är inte lika öppna. Då blir jag en risk för företaget att ha där, om kunder överväger att gå till en annan butik för freaket i kassan.
På papper (ID osv) hade jag tänkt byta det när jag får ett beslut om att jag är transexuell, när jag får börja på hormoner. Vilket jag hoppas på att jag börjar med senast november.
Sitter här och har fönstret till facebook öppet, skall jag byta mitt namn där eller inte. Vem kommer bli sur om jag gör det :/

Dagens tankar

2011-09-22T22:05:00.002+02:00

Sara Isabelle, med Isabelle som tilltalsnamn... Låter det för konstigt...*funderar och mumlar för mig själv*. Jag har fått en del feedback på namnet Isabelle.
Jag skäms väldigt mycket och känns inte alls bra att jag tagit upp vad jag skall heta så här offentligt i bloggen osv. Känns som om det är något jag borde göra för mig själv.
Men jag tycker om namnet Isabelle, jag känner ingen som bär namnet, där av kan jag inte förolämpa någon. Jag känner inte avsmak av namnet även om namnet känns ovant så känns det inte opassande.

KLÄDER! Omg akut behov av en mode polis ^^,
Nej kanske inte en mode polis men någon som kan hjälpa mig och se vad som ser bra ut på mig. Var i diverse affärer idag men, dels vågar inte och dels tycker det är jätte svårt att se vad som kan vara snyggt på mig själv. På alla andra ser jag det lätt men på mig själv går det inte. Någon frivillig? Teres? :P
När blir vår date av ^^

Till något helt annat. Vi på jobbet har haft det ganska jobbigt och svårt det senaste med folk som blivit uppsagda och sjuka osv. Vi har aldrig sen jag börjat gjort något tillsammans. Nu på söndag har jag fixat så alla skall ut och äta kina mat efter vi stängt butiken. Varför kunde man inte varit snygg tills dess :P
Klippa mitt hår eller inte! Jag vill ha långt hår men skäms så otroligt mycket över min frisyr som jag har nu. Funderar på om man skall be frisören göra en tjusig feminin frisyr, och klippa så lite som mycket. Men det kommer ju bli rätt mycket kortare ändå... och då tar det ännu längre att växa ut. Men kommer man passa i långt hår?? GAHHH, jaja det är mina tankar idag.

Avundsjuk

2011-09-21T23:04:00.001+02:00

Givetvis tycker jag det är kul för Jo-Anna att hon har fått börja med röst träning och att det går bra osv. Men jag är så svartis! Dock så det positiva är att man har lite koll på vad man kan förvänta sig ;)

Jag är så hemskt orolig att jag inte skall få börja med hormoner. J säger ju att det är ingen tvekan om det men det är ju för att det är ju hennes "mardröm", och man tror ju alltid det värsta, precis som jag tror att jag inte kommer få börja. Har så ont i magen!
Så det kommer bli en lång månad. Först väntan på att få tid, sen väntan på att gå på den :(
Och sen är det frågan om dom tar upp och ger mig beslut på om jag får hormoner eller inte. Det är ju bara vad jag tror/hoppas på att dom skall prata om. I och med att jag var hos hormon doktorn nu för några månader sen.
Suck! Längtar tills dagen allt är klart!

PS. Namn ångest.... Sara Isabelle... Vet inte! SÅ deppig för att jag inte har valt ett namn. Har ingen som jag känner jag kan diskutera det med i heller :/ DS

Is it true?

2011-09-20T01:28:00.002+02:00

Det känns så jobbigt. Det känns för bra för att vara sant. Och känns det så, så brukar det vara det oxå :(
Har en kompis, som jag var och fika med här om dagen. Hon känner ju mig som jag är, och hon vill fortfarande prata med mig, bara det är helt ofattbart. Och vi pratade lite på fejan idag och kom fram till att vi har samma storlek i kläder. Vi sa att vi skulle ut på stan en dag (vi båda har väl varit lika osociala). Hon frågade om jag vågade gå fullt ut som kvinna. Och vist gör jag väl det, specielt om jag får ha någon med sig (tillsammans är man stark). Men jag har ju verken så mycket kläder eller ser så feminin ut, men jag fick låna av henne, kläder, skor everything. Hon fixar mitt hemska hår (jag som säger det är hemskt) och sminkar mig.
Jag hoppas verkligen detta kommer att ske!
En riktig vänn... Kan det vara så?? Har man fått en¿
Hon är i alla fall vad jag vill ha i en vänn. Knasig, inget hälso freak, bryr sig om sitt utseende och framförallt, vill hjälpa mig. Vist vill jag vara en kvinna och jag lär väl lära mig och hitta mitt sätt en dag. Men fasiken så mycket enklare när man har en cis som backup :)
Hoppas bara nu att jag kan vara en god vän tillbaka.
Att gå från att höra "måste du ha det på dig nu" till att höra "klart vi skall ut på stan, jag hjälper fixar till dig", känns overkligt. Thank you miss T

En salig blandning

2011-09-19T23:26:00.004+02:00

Jag vet inte om jag skall knappa om i bloggen igen, i design väg. Om jag skall ta en färdig templet som btemplates.com/blogger-template-cherry-mag. Eller skall man gör en helt ny. Fick lite liv i min blogg gnista igen ;)

Han jag jobbade med idag sa att det är några tjejer (i den kommun som jag jobbar i) som frågar efter mig, som säger jag är söt osv. Jag är inte ett dugg intresserad men det är ändå kul att höra =)

Det här med att jag är singel är en plåga! Jag har fortfarande inte riktigt greppat att jag skall flytta till eget om strax över en månad :(
Vist jag försöker tänka att detta är något bra för oss båda. Vi älskar varandra fortfarande, vilket egentligen är det stora problemet. Hade man bara kunnat "hata" henne för att hon inte vill ha mig som den knasiga tjej jag är. Men näää man förstår henne och vill hennes bästa :/
Jag måste lära mig att ta plats. Att man inte bara duger utan att man är awesome, och börja leva. Men har bara ett liv och det bör levas till fullo. Det är det sista jag vill göra när jag är gammal att ångra att jag aldrig "hunnit" göra en sak. För det är bullshit, man kan om man vill. Så nu gör jag ju detta för mig själv. Några säger "men kan du inte vänta tills barnen är stora". NEJ NEJ NEJ! Jag har väntat länge nog nu. Det är helt mitt eget fel att jag inte tagit tag i det tidigare men nu är jag här för att leva.

Hur går det med släkt och vänner då... Njoo, går väl bra. Det har lagt sig för det flesta kan jag tänka mig. Som jag pratade med en om att detta här med själva könsoperationen är rätt så smärtsam, och det är inget man utsätter sig för frivilligt utan detta gör man för att man måste. Och den som tänker att detta är något jag gör "som en kul grej" har nog inte tänkt igenom vad fysiska och psykiska smärtor man får stå ut med.
Men greppa det helt gör dom nog inte förrens jag byter namn och börjar få former, se och framförallt leva som kvinna till 100% . Vilket jag faktiskt tycker är lite pinsamt nu, för jag ser inget kvinnligt i mig alls i mitt utseende :( Men det är så skönt att vara ute när man är sig själv. När jag smälter in och är en kille så tycker jag det känns hemskt i min själ, trotts att ingen tittar snett på en då. Längtar tills jag vågar!

Jag skall få ut utlåtande från mina doktorer nu i oktober. Det är i alla fall det jag hade förväntar mig att vi skall prata om iaf. Har inte fått en tid till dom än men det skulle dom skicka. Så om jag har tur riktigt tur *peppar peppar* så börjar jag med mina hormoner i november.

Blogga eller inte

2011-09-17T01:32:00.001+02:00

Det finns så mycket jag känner på insidan. Saker jag blir glad för och saker jag blir ledsen för. Ibland känner jag att blogga är skönt att få ur sig saker på. Och ibland känner man bara nä, vad fasiken har ni med detta att göra. Vill de som tycker om mig veta om mitt liv så pratas vi väl på annat sätt.
Vad är egentligen bra kriterier till att blogga :/
Jag bloggar mycket för att se min egen utväckling, att ha något att kolla tillbaka på. Men när man känner att "fasiken nu var det länge sen jag blogga måste skriva något så folk inte glömmer min blogg" så känns det fel att blogga.

Jag är glad för att jag var ute med en väninna idag. En som accepterar att jag är jag. Jag har inga vänner, och inte omgåts med någon annan än min sambo på många år. Så jag var ute och vi tog bara en fika... Som tog 6 timmar. Helt galet! Det är en från jag lärt känna från jobbet som är mamma ledig nu. Så där var mycket jobb snack, sen allt föräldrar snack och allt mitt liv som tjej snack. Ja. Jag hade dessutom rätt kläder på mig när jag var ute idag. Dvs inte kill kläder. Känns så underbart att bara få vara sig själv. Att känna att man duger som man är har jag nog aldrig känt.

Sen är jag ledsen för att jag är så orolig och rädd för jag väntar på beslut om jag får börja med hormoner. Jag tycker jag borde ha fått svar på det nu men har inte hört något. Jag vågar inte kontakta dom för jag är rädd att dom skall säga något jag inte vill höra, att det är därför jag inte fått svar.

2011-09-16T21:57:00.001+02:00

Tänkte blogga, har saker att blogga om. Men orkar inte.

gaymode.se

2011-09-14T11:36:00.002+02:00

Är beta testare på gaymode.se's nya sida. Väldigt lik facebook på många sätt men med en inriktning på HBTQ. Dom håller på att fin slipa på en blogg tjänst. Och kommer dom bara med en iphone app på det så hoppar jag över och bloggar där istället. Min blogg där än så länge (den lär dock inte ersätta denna blogg i detta läget. Men så småning om kanske thegaymode.com/JupiterSaysHi

Bloggar något snart.

2011-09-11T22:31:00.001+02:00

Jobbat mycket så därför ej skrivit något.

Bad break up

2011-09-07T11:54:00.001+02:00

En familj som stötta en nu hade inte varit fel. En familj man kunde smita till och bo hos när det är bråk här hemma. Men nä den som bor här nere (har andra i familjen i Norge) skall sätta sig på tvären!
Hur fasiken man skall stå ut här hemma 7 veckor till är mig en gåta! Ibland är allt som vanligt, bus och stimm, sen andra stunder är det min värsta mardröm. Just nu handlar det inte om att jag skall göra en könsoperation utan att jag och min sambo skall flytta isär, vilket är ganska så påfrestande för alla. Men det som folk ser är att jag är ett freak. Så himla jobbigt. Ibland vill man inte komma hem, för att slippa bråket. Längtar tills jag flyttar på många sätt. Vi är inte alls lika och vi har vetat länge att denna dag skulle komma. Men nu när den är här så är man inte ett dugg förberedd. JAG där emot önskar inte bort dessa år jag haft. De har varit helt fantastiska.

Från en sak till en helt annan.
"ursäkta du tjejen... Eller du kanske är en kille?"
Som svar fick hon, "det spelar ingen roll, vad vill du ha hjälp med". För mig är det ganska skönt att folk blir osäkra (så länge dom inte hör min röst). Med tanke på att jag inte börjat med hormoner eller så än.

Spegel, spegel på väggen där

2011-09-06T23:30:00.000+02:00

Jag stod och inspektera mig naken och kom fram till att jag tycker värkligen inte om mitt könsorgan. När jag ser det i spegeln så känns det väldigt lustigt. Känns jätte konstigt. Man kan tycka att jag borde vara van vid att se den dingla där men nä, var gång jag ser mig själv så blir jag "va!!! Ja just det" den är helt miss plaserad.

Det är skönt att drömma sig bort i sagornas värld där jag kan få vara vem jag vill. Jag pratar om world of Warcraft. Livet är så mycket änklar när man är "besat" av ett spel. Jag mår inte lika dåligt för jag tänker inte så mycket på hur miss plaserad jag är i sammhellet. Nu är det jobb, familj, sen wowa när jag inte gör något av de andra två.

En mamma som sökte in till idol idag sa att. Hon jobbar som trubadur och blev sena kvällar osv. Folk runt henne är sura och hon sa att det sticker i vissas ögon, men att hon tycker det är viktigt att man inte förlorar sig själv, och att hon var något mer än en förälder. Har bara en sak att säga.
WORD!!!